Knäreds gamla kyrka
Knäreds gamla kyrka (från 1200-talet) var belägen intill prästgården cirka 300m ifrån den nuvarande kyrkan. På den gamla kyrkplatsen finns endast grundmuren kvar av den gamla kyrkan. Grundmuren blev frilagd vid utgrävningarna sommaren 1930. Där finns tre minnesmärken kvar över här begravda präster: Prosten Montan, död 1785 (gravkor innanför, grundmuren); kyrkoherde Lidbeck, död 1817; och kyrkoherde Larsson, död 1828 (järnstaket).
Eftersom det inte tycks finnas någon bild (teckning eller målning) på Knäreds gamla medeltidskyrka har Benkt Eriksson försökt att göra en rekonstruktion. Han har försökt få fram en bild av hur kyrkan kan ha sett ut genom att studera en beskrivning av kyrkan, som gjordes vid en besiktning 1844 av häradshövding Dan Fehrman.
Valda delar ur beskrivningen/protokollet (1844-09-17, syneförrättning häradshövding Dan Fehrman):
Kyrkan, femtiosex alnar i längden, tretton alnar i bredden och elva alnar i höjden, men koret, som sträcker sig ända fram till predikstolen med en längd av tjugofyra och en halv alnar, endast tio alnar i bredden och nio och fjärdedels alnar i höjden. Den är uppförd av gråsten på stenfot och under tak av spån samt i form av en korskyrka medöstra gaveln avrundad. Korset eller de båda vinkelbyggnaderna utgöra i länden tio och en halv alnar vardera, i bredden nio alnar och i höjden sju och en halv alnar, allt inom murarna, som är en aln och femton tum tjocka. Utvändigt utgör kyrkans väggars höjd åtta alnar, vinkelbyggnadernas fem och en halv alnar och yttre taket i lodrät höjd tretton alnar och femton tum. Inre taket är välvt med bräder, och alla fönsterluften målade och försedda med järngaller. Uti vardera vinkelbyggnaden finns två fönster och i själva kyrkan åtta. Rundfönstren på vinkelbyggnadernas gavlar utgör en och tre fjärdedels aln i diameter, fönstren på sidorna där är två alnar i fyrkant och fönstren i kyrkans kor tre och en halv aln höga, en aln och tjugoen tum breda, men i övriga delen av kyrkan tre och tre fjärdedels alnar höga och två och tre fjärdedels alnar breda.
Altartavlan, ovanför vilken finns en särskild oljemålning (finns kvar i Knäreds nuvarande kyrka) föreställer, liksom den senare, Frälsarens korsfästning och är omgiven med bildhuggeri.
I sakristian bakom altaret finns uppgång till en mindre läktare ovanför altartavlorna, tvärs över kyrkans bredd, och på västra gaveln finns även en läktare placerad på samma sätt, utgörande i längden nio och en fjärdedels alnar.
Tre ljuskronor av mässing och olika storlek (finns i nuvarande kyrka) och en mindre av malm är upphängda i kyrkans tak, den sistnämnda i sakristian. Predikstolen, som är gjord av trä med träsnideri, finns uppförd på norra sidan mellan koret och vinkelbyggnaden.
Bänkinredningen utgör sammanräknat 464 och en halv alnar.
Tre ingångar finns till kyrkan, en genom varje vinkelbyggnad och en genom sakristian.
Tornet, uppfört vid kyrkans västra gavel av korsvirke under spåntak med en spetsig form, är försett med brädfodring och rödfärgat, har två ringklockor, av viken den ena används som slagur. Tornet är elva och en tredjedels alnar långt och tretton och en tredjedels alnar brett, sjuttiofyra alnar högt.
Historiska uppgifter
Uppförande, långhus Period/år 1200–1520
Uppförande, kor Period/år 1200–1299
Uppförande, sakristia Period/år 1791
Uppförande, vapenhus Period/år 1400–1520
Uppförande, torn Period/år 1705–1715
Förändring exteriör Period/år 1705–1715
Förändring av kyrkan Period/år 1400–1520
Förändring interiör Period/år 1791
Kyrkan revs Period/år 1853–1870
Kyrkan invigdes den 8 okt 1854, 4:de böndagen, kontraktsprosten C.G.L. Theorin i Hasslöv.
Knäreds kyrkas utseende och inventarier
Norra rummet, Rummen under läktaren tillkom 1954 (återinvigning 1954-11-07).
1. Tidstavla över Knäreds kyrka i historien sammanställd och målad av Benkt Eriksson 1964.
2. Vepa gjord Kirsten Seier/Holmbro 1964. Kors och rundlar. Skänkt av Körsveka kyrkliga syförening.
3. Fotografier på tidigare präster i församlingen.
I norra rummet finns även den tidigare dopfunten av trä, 1853.
4. Södrarummet
5. Förvaringsskåp för antependier/kyrkoårets olika liturgiska färger.
Förvaringsskåp för mässhakar, nattvard-dukar, med mera. Bland annat en svart ifrån 1700-talet. Sammet med silver galoner. En violett i sammet, inköpt 1928. Vit mässhake 1954 (Judith Johansson). En grön av sidendamast 1958. Röd/batik 1971. Det fanns en märklig kalkduk/blågrön-blommig sidendamast. Figurer i guld och silver. Figurerna syftade troligen på Karl den XII:s död. Text: ”Stormächtig Drottning: Svea: Lius och: Klara: Sool: I: Kungahus.” Daterad 1719 d. 18 jul. Storlek 49x52 cm. Den överlämnades till Statens historiska museum på kyrkoherde Bratts tid (1879–1909).
Ljuskrona, (fr medeltidskyrkan) gåva av Benedict och Rebecca Montan 1753 (se 29).
8. Nummertavla, tillverkad av Erik Svensson, Kåphult 1974. Har gjort bland annat golvuret i församlingshemmet.
9. Golvur skänkt och tillverkat av Ifer Hansson, Lagered, Knäred 1808/12. Lär ha tillverkat cirka 700 urverk.
10. Krucifix skänkt och framställt av skulptören Oliver Weer Asigne från Ceylon och hans maka Lena Kjellsdotter 1962.
11. Predikstol, 1853. Tillverkad av bildhuggaren Johan Andersson, Olsbo, Mjölbäck. Korgen utförd i nyklassisk stil. Över predikstolen hänger en baldakin eller ljustak som krönes av ett klot och ett kors, symbol för kristendomens seger över världsalltet. Dekorerad med Gudsnamnet Jahve och en triangel som symboliserar treenigheten samt solstrålar, symbolen för det himmelska ljuset. På väggen, ett kors, ankare och hjärta, symboler för de tre teologiska dygderna; tro, hopp och kärlek. Moses två lagtavlor och Arons grönskande stav.
30. Ängel.
12. Piano placerat framme i koret.
13. Nummertavla tillverkad av skulptören Eric Nilsson, Harplinge 1944. Skänkt av Petronella Svensson Björkered, Knäred, 1944.
14. 15. Ljuskronor (elljus) 1975, H.A Jakobsons armaturfabrik, Markaryd.
16. 17. Sjuarmade ljusstakar mässing inköpta 1924 för 400 kr. 83 cm höga.
18. Piscina, för dopvatten, sköljvatten från kalken (bägare för nattvard).
19. Mindre ljuskrona i sakristian (elljus).
20. Ambo, textläsning, pulpet.
21. Nummertavla, se 13.
22. Dopljus. Är påskljus under påsktiden, står vid altaret då. Släckes som påskljus på Kristihimmelsfärdsdag.
23. Upphissbar katafalk att ställa kistan på vid begravning.
24. Matta vävd i Judith och John Johanssons ateljé Knäred. Judith Johansson har även komponerat och tillverkat ett flertal textilier i kyrkan. Hennes dotter har designat den nya gångmattan i mittgången (1997).
25. Ljusbärare.
26. Ängel, förgylld, skänkt av H. Markby 1932.
27. Altartavla, ifrån den gamla medeltidskyrkan inköpt 1821. Oljemålningen föreställer Kristi korsfästelse. Vid korsets fot står lärjungen Johannes med böjt huvud och sitter de tre sörjande kvinnorna, Jesu moder och Maria, Klopas hustru samt Maria från Magdala (Joh. 19:25).
28. Nummertavla, se nr.8.
29. Ljuskrona, skänkt av Joel Paulsson,1952. Joel Paulsson var född i Blankered, Knäred. I kyrkan finns dessutom tre ljuskronor från den gamla kyrkan. En är för närvarande nerpackad. Se även nr 7 (övre tornrum).
31. Manöverbord för ljudanläggning (1997).
32. Kista från 1750. Den är försedd med tre lås i enlighet med bestämmelserna i 1686 års kyrkolag. I tornkammaren finns även en brudkista från 1822.
33. Kassaskåp, sakristian.
34. Lucka, nedgång till källare under sakristia.
35. Altarmålning. 1953 fick Knäreds kyrka sin nuvarande kormålning, målad av konstnären Pär Siegård, muralmålare, Al fresco (färg i färskt bruk). Målningen föreställer Kristi himmelsfärd. Överst i bildfältet ser man Kristus i blå klädnad omges av en mandorla (gloria). Kristus svävade upp mot skyn. Strålarna faller ner på de elva lärjungarna som står kvar på Oljeberget. De tre översta lärjungarna vänder sig mot kyrkobesökarna. Konstnären vill här symbolisera att de är förkunnare, kanske präster. Han vill förmedla det kristna budskapet.
36. Krucifix, från den gamla kyrkan 1752. Restaurerat 1931. Krucifixet ingick troligen i en altargrupp. Vid korsets fot har Johannes och Maria stått. Överst på altargruppen fanns en bild på Kristi uppståndelse. Altaruppsatsen hade en inskription med texten: ”Till Guds Namns ära, kyrkans prydnad och församlingens hugnad är denna altartafla med kyrkans medel A:o 1752, då Pastor loci var Benedictus Montan gjord av Swen Hörwall” (anmärkning: det finns en extra arm till krucifixet, troligen utbytt vid restaureringen 1931. Förvaras i sakristian).
37. Dopfunt, huggen i bohusgranit i ett stycke av konstnären Eric Nilsson, Harplinge.1953. kostade 3000 kr.
Motiv på dopfunten:
Överst: De tre vise männen, Jesu dop, Jesus välsignar barnen, Jesus i Getsemane Örtagård. Även de tolv apostlarna med sina attribut: Tomas med vinkelhake, Andreas med X-kors, Judas Taaddeus med klubba, Johannes med nattvardskalk, Bartolomeus med kniv, Paulus med svärd, Petrus med nyckel, Simon med såg, Jakob d.y. med fana, Matteus med hillebard, vapen med klinga, Filippus med korsstav, Jakob d.ä. med pilgrimsstav, Knäreds kyrka.
Runt övre delens kant: ”Låten barnen komma till mig och förmenen dem icke, ty Guds rike hör sådana till.”
Text upphöjda bokstäver: ”I GudsFaderns, Sonens och den Helige Andes namn.”
Runt foten: Stiliserad form av evangelist-symbolerna: Örn/Johannes, Ängel/ Matteus, Lejon/ Markus, Oxe/ Lukas.
I funten ligger ett mässingbäcken/dopskål. Det omnämnes i en inventarieförteckning från 1702 och tillhör den typ av bäcken som tillverkades i Tyskland under 1500- och 1600-talet.
38. Den gamla dopfunten. Tillverkades när den nuvarande kyrkan uppfördes 1853. Av trä, vitt och guld.
Orglar: Den nuvarande orgeln är byggd 1965 av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund. Orgeln har två manualer och är mekanisk. Fasaden på orgeln är från den första orgeln som 1875 byggdes av orgelbyggaren E.A. Setterqvist i Örebro. Den renoverades 1902.
Nattvardskärl: Det finns en stor nattvardskalk tillverkad 1787 av guldsmeden Lars Larsson Bjugg, som var guldsmed i Jönköping. Silver invändigt förgylld.
Patenen är tillverkad 1746 av guldsmeden Marcus Winberg, Laholm. Verksam som mästare 1742–1751. På patenen har Winberg graverat lammet med korsfanan. Lammet såsom bärare av mänsklighetens synd förtydligas genom den ingraverade texten: ”Si Guds lamb som bortager wärdenes synder”.
Sockenbudstyg: En liten nattvardskalk med paten från 1770. Tillverkad av guldsmeden Jonas Dahlin, Laholm.
En större oval oblatask och en vinkanna, skänkt av Amalia Bratt, 1930. Det finns en nattvardskalk och en oblatask av trä från 1600-talet.
Prosten Sven Peter Bexell (1775-09-26–1864-05-05) skrev i sin Hallands historia: ”Fiende tog utur Knäreds kyrka år 1676 alla dess redbarheter, och förstörde även alla i kyrkan förvarade handlingar, kyrkböcker m,m, med obetydliga undantag är således pastorsarkivet härstädes icke äldre än efter förenämnda tid, och silvret här i senare tider inköpt”.
Kyrkklockor:
Det finns två klockor i Knäreds kyrka. En stor och en liten. Båda klockorna fanns även i den gamla medeltidskyrkan.
Den stora klockan gjöts i Knäred 1643.
Text på klockan: ”Soli deo gloria in exelsis. Vivat R.S. Freericus Primus- Persona Iesu Christi- Vivat hujus Regni Princeps Haereditarius Adolph Fredrich.
War ej sen hvar och en, kom hör, bättring gör, kockan ringer, kyrkan här vägen lär på alt sätt vandra rätt, rösten klingar. År1643 blef jag i Knäred gjuten, då prester der voro Hr Börje och Hr Nils. År 1724 vardt jag under stark ringning spruken och år 1744 i Malmö omgjuten, då kyrkoherde var Hr Benedict Montan, kyrkovärdarne Pehr Jönsson i Bållaaald och Nils Svensson i Möllehyltan. Gjuten i Malmö af Andreas Wetterholtz Kongl. Privl. Styck- och klockgjutare, Anno 1744. N:r 158”.
Den lilla klockan är gjuten i Lybeck 1595. 64 cm hög och 61 cm i diameter.
Text på plattyska och latin: ”De ehrenteusten iunckeren Godich Fincke und Axel Korck hebben disse klocke foreret tho Ulesby kerke Anno 1595. Mttias Bennick me fecit. Översättning: De högädla herrarna Godick Fincke och Axel Kurck hava skänkt denna klocka till Ulfsby kyrka år 1595. Mattias Benninck har gjort mig”. Godick Fincke och Axel Kurck var adelsmän bosatta i Ufsby socken, Finland. 1929–30 pågick en livlig debatt om äganderätten till den lilla klockan i Knäred. Ulfsby församling ville ha klockan.
Vid själaringning är det i Knäred sed att om det är en man som är död börja ringa med den stora klockan och sedan fortsätta med den lilla, och om det är en kvinna som är död börja med den lilla klockan och därefter fortsätta med båda.
Biblar:
Det finns en Carl XII:s bibel från 1703 i originalband. På predikstolen en bibel, tryckt 1924. Skänkt av systrarna Thomander, Putsered.
Präster i Knäreds församling:
1569 omkr. Åke / 1575–1600 omkr. Martin Andersson / Före 1624 Christen / 1624–1644 omkr. Birger Jonsson
1644–1679 omkr. Nils Thorsson / 1679–1711 Lars Holtzberg / 1712–1738 Arvid Bolhemius
1740–1785 Benedict Montan / 1785–1805 Sven Theodor Warlund / 1806–1817 Michael Lidbeck
1818–1828 Benedict Larsson /1829–1847 Anders Magnus Culin /1848–1865 Anders Törnqvist
1866–1879 Johan Henrik Boström / 1879–1909 Johannes Bratt / 1910–1939 Wilhelm Helldén
1940–1965 Sven Eriksson / 1965–1982 Sven Cederlund / 1982–1986 Per Warnholtz
1986–2014 Carl Sixten Block