Fulltofta kyrka.
Kyrkan före takets byte.
Fulltofta kyrka, vackert belägen norr om Ringsjön, är främst känd för S:ta Magnhilds helgonlegend och sina vackra 1400-tals målningar. Namnet Fulltofta kommer av Fåle i betydelsen häst och tofta kan här betyda ett avgränsat område, en tomt, alltså ”Hästtomten”. En gång var kyrkan en gårdskyrka under Fulltofta herrgård, som tidigare legat under ärkebiskopen i Lund. Möjligen har ärkestolen initierat uppförandet av kyrkan. Tidigare ansågs kyrkan uppförd mellan 1160 och 1175[1].
Fig 1. Kyrkan före takets byte.
År 2021 utförde Hörby församling omfattande reparationsarbeten som jag medverkade i som antikvarie. Det visade sig snart att kyrkan ruvade på en hel del information, både ny och sådant som var några år gammal. I nedanstående skall jag försöka delge de mest intressanta resultaten från forskning och iakttagelser av kyrkan.
S:ta Magnhild
S:ta Magnhild är en av våra skånska helgon som är omnämnd och beskriven redan under medeltiden. Av de sporadiska källorna framgår att hon var en godhjärtad kvinna, och enligt en lokal legend, kom från Benarp i Espinge socken. Hon hjälpte gärna sina medmänniskor och stöttade fattiga.
Fig 2. 1400-tals målningar i kyrkans valv samt framställning av S:ta Magnhilds legenden från 1936 av Hugo Gehlin.
Hennes son hade gift sig med en kvinna av annat kynne, som mer intresserade sig för världsliga ting. Hon ville nyttja familjens förmögenhet till att stärka släkten ekonomiskt och då stod svärmodern i vägen. När så Magnhilds son dog, lät svärdottern ta Magnhild av daga genom att en lejd mördare sköt ihjäl henne med en pil. När hennes kropp bars från Benarp till Fulltofta kyrka, där hon skulle begravas, satte bärarna ned kistan och vips sprang en källa fram. Denna finns kvar i dag någon km öster om Fulltofta kyrka.
Detta hände sig vid den tid då Andreas Sunesen var ärkebiskop i Lund, alltså i början av 1200-talet och möjligen hade den berömde ärkebiskopen själv träffat den givmilda och goda Magnhild under hennes levnads tid. Många heliga ting hände sedan vid hennes grav som gav Magnhild helgonstatus.
Efterhand som tiden gick förslappades kulten kring Sta: Magnhild. Det heliga glömdes bort till föremål för världsligare ting. Ärkebiskop Magnus Nilsson tröttnade på buslivet kring hennes grav och år 1383 lät han flytta hennes kvarlevor till Lunds domkyrka:
”Ty i det kapell, som är byggt på denna plats och varest det fordom dagligen hölls mässa, celebreras nu, vilket vi med smärta måste konstatera, knappt mässa en gång om året och till råga på allt: där, var folket fordom vakade hela natten i lovsånger till Gud, komma nu spelmän och sångare tillsammans, som ingalunda blygas för att utföra oanständiga sånger och danser och bedriva frosseri, dryckenskap och skörlevnad, till det gudomliga majestätets skymf, sina själars fara och mångas förargelse”. [2]
Om kapellet varit en enskild byggnad eller ingått i den nuvarande kyrkobyggnaden framgår inte av dokumentet.
Byggnadsundersökningarna av Fulltofta kyrka.
Fig 3. Medeltida takstolar ovan kor och långhus.
I år har Hörby församling låtit byta ut det läckande och det mer än 100 år gamla plåttaket på Fulltofta kyrka.
Det har sedan tidigare varit känt att kyrkobyggnaden är av hög ålder. Dendroprover (årsringsdateringar) i koret och delar av långhuset har visat att virket fällt kring 1140 och att kyrkan alltså är äldre än tiden för S:ta Magnhilds helgonlegends första nedtecknande, strax efter år 1200.
Kyrkan har brunnit under 1270-talets andra hälft och en ny takstol monterades kring 1280. Man kunde då konstatera att det ursprungliga taket varit täckt av blyplattor då smälta blyrester påträffades på kyrkans murar på vinden och att långhuset haft ett plant undertak av brädor före valvslagningen.[3]
Kyrkans byggnadshistoria visade sig betydligt mer komplicerad när yttertaket avlägsnats. Först hade koret byggts och därefter hade absid och långhus adderats till koret. Koret hade ursprungligen varit en solitär byggnad.
I normala fall är absid och kor en enhet i Skånes medeltida kyrkor, vilka uppförs från öster mot väster. Men i Fulltofta är inte så fallet. Både absid och långhus har här adderats till det ensamma koret.
I samband med att man byggde koret, antingen rasar eller revs korets östra gavelröste. En större sten med kvarsittande puts har sekundärt hamnat i gavelröstet östsida i samband med att gavelröstet återuppfördes. I den östra gavelns fogbruk har ett kors markerats i den våta putsen av 1100-talets byggnadsarbetare. Detta har inte varit synligt för andra än de själva. Alltså ett tydligt bevis för arbetarnas personliga fromhet.
Korets västra gavels västsida har delvis murats om när långhuset adderades till koret.
Fig 4. Absidens takstol med omvänd sten med puts samt kors ristat av murarna på absidens vägg.
Tidigare har dendroprover (årsringsdateringar) visat att kor och långhus varit jämngamla. Men detta gäller takstolarna, medan korets väggar har byggts tidigare. Prover på lejd och takstol i absiden har nu tagits men är ännu inte analyserade. Frågan om absidens datering torde ha gott hopp att lösas inom en inte allt för avlägsen framtid och därmed också datera kyrkans olika byggnadsetapper.
Korets gavelröste är relativt väl murat i den östra fasaden. Här har gavelröstet murats på för att anpassas mot det senare långhusets takstol. Gavelröstet fasad mot väster är mycket enklare uppbyggt.
Att absiden är sekundär syns tydligt av att en fog med tillhörande dekorativ rits kan följas i bakom skarven mellan kor och absid på kyrkans nordsida.
Fig 6. Fogrits som går bakom absidens murverk som visar att koret uppförts före absiden.
Även långhuset visade sig dölja en hel del ny information. Ovan valven påträffades inga figurativa målningar. Sådana kan dock ha funnits då den brand som ägde rum på 1270-talet kan ha förstört dessa och endast grundputsen har bevarats till våra dagar. [4]
Långhuset har ett antal högt sittande romanska fönster som tydligt kan ses på vinden. Det finns tre på varje sida av långhusets fasader. Alla har kors inhuggna i själva fönstervalvets kvaderstenar.
Fig. 7.Romanskt fönster som satts igen när valven slogs. Notera detalj av inhugget kors.
Det finns också tydliga spår av ett tidigare torn som uppförts samtidigt med långhuset. Det rör sig om ett kvadratiskt torn från romansk tid, som ursprungligen haft något kraftigare murar än det nuvarande långhuset. I samband med rivningen av tornet har murverkets insida skrotats ned till samma tjocklek som långhusets murverk.
Kyrkan står utan torn till 1809 då det nuvarande tornet reses.
Fig 9. Till vänster ses nedskrotad del av den forna romanska tornmuren och till höger tornmuren från 1809. Minnesplattan över tornets uppförande 1809.
Efter detta förses kyrkan med valv och med ett gemensamt målningsprogram på 1400-talet. En tanke som framförts är att valven i långhuset slås samtidigt som vapenhuset byggs. Dendroprov har även tagits på vapenhusets takstol och nu får vi möjligen en exaktare datering på målningsprogrammets tillkomst.
Fig 10. Vapenhusets takstol när yttertaket är avlägsnat.
Så åter till koret som solitär.
Detta är första gången som en korkyrka har konstaterats i Skåne. I Danmark är detta ett känt fenomen sedan tidigare[5]. På Själland finns exempelvis flera kända korkyrkor.
Deras funktion har diskuterats flitigt bland danska kyrkoforskare. En gemensam faktor tycks vara att korkyrkorna har tidiga dateringar, till och med mycket tidiga. Koret i Jellinge, kungsgård under sen vikingatid, är exempelvis daterad till första hälften av 1000-talet. Att det murade koret är så pass litet som kyrka betraktat, kan vara ett resultat av den tidiga liturgin, som vi faktiskt inte vet så mycket om. Enligt vissa förespråkare var kyrkan i det tidigaste skedet främst en plats för präster och möjligen också för kyrkans ägarfamilj medan den övriga församlingen inte deltog fysiskt i kyrkans ritualer.
En så tidig datering som 1000-talet är i Fulltoftas fall föga trolig. Ett fönster, som suttit i koret är daterat till omkring 1140 och är tillverkat av en ek som började växa på 500-talet.[6] Detta innebär att området där kyrkan byggdes varit beväxt med mycket gamla ekar i ett beteslandskap. Notera att namnet Fulltofta alluderar på betande fålar eller hästar. Alltså har området kring Ringsjön norra sida varit extensivt utnyttjat sedan 500-talet. Att använda vresiga gamla ekar av väldiga proportioner för fönstertillverkning är rimligen inte en snickares dröm, speciellt med de redskap som stod till förfogande i mitten av 1100-talet. Så vi får förmoda att kyrkan i Fulltofta är ett resultat av en ny kolonisering av denna del av Skåne under 1100-talet.
En misstanke som slog mig under arbetets gång var att koret byggts till S:ta Magnhilds ära, som ett kapell till hågkomst av helgonet. Dateringen, som framgår av Lunds Domkapitels Gaveböger (Libri Datici Lundenses)[7] skulle i så fall tidigareläggas och koppling till Andreas Sunessen skulle bli mer oklar och vag.
Efter konsultation med professor Dick Harrisson, som är mycket väl insatt i ämnet, konstaterade han att helgonlegender uppstår i nära tid till helgonets bortgång, oftast mindre än 25 år efter att händelsen påtalats. Därtill är S:ta Magnhild legenden ovanligt väl belagd för ett nordist lokalhelgon redan under sin samtid d.v.s. 1200-tal.
Alltså bör rimligen kyrkan i Fulltofta funnits på plats då helgonlegenden uppstod. Hon förs ju dessutom, enligt samma legend, till denna kyrka för att gravläggas.
Möjligen har hennes minneskapell varit inrett i det romanska torn, som vi säkert kunde påvisa i samband med undersökningarna av kyrkans vind.
När hennes kvarlevor flyttats till Lund har hon delvis fallit i glömska. De rika målningarna i kyrkan som dateras till 1400-talets andra hälft, saknar framställningar av S:ta Magnhild.
Nu väntar man ivrigt på resultaten av de nytagna dendroproverna så att kunskapen kring Fulltofta kyrka utökas.
Anders Reisnert
Referenser
- Libri Datici Lundenses
- Lindersson Hans: Dendrorokronologisk analys av Fulltofta kyrka. Rapport 2017:14. Hörby kommun. Skåne
- Kieffer-Olsen, Jacob: Kirke og kirkestrugturer i middelalderens Danmark. Odense 2018.
- Lundén, Trygve: Sankta Helena av Skövde. Sankta Magnhild av Fulltofta. I Credo1944 nr 4.
- Melin, Karl-Magnus: Muntlig berättelse. 2021.
- Erickson, Hanna & Ingrid Wedberg: Skånes konservatorer. Rapport 2019- 12 -04
- Erickson, Hanna & Ingrid Wedberg: Skånes konservatorer. Rapport 2021-07-03
- Wahlöö, Claes: Skånes kyrkor 1050–1949. Kävlinge 2014
[1] Wahlöö 2014. Sid 83 ff.
[2] Lundén 1944 sid 179 ff,
[3] Karl-Magnus Melin: muntlig uppgift. Hans Lindersson analys 2017.
[4] Erickson, Hanna & Wedberg, Ingrid 2021 rapport Skånes konservatorer
[5] Kieffer-Olsen 2018 sid 464 ff.
[6] Karl-Magnus Melin: muntlig uppgift. Hans Lindersson analys 2017.
[7] Libri datici Lundenses sid 142 ff.