Altarskåpet
Altarskåpet kommer från Tyskland och är troligtvis tillverkat någon gång i mitten av 1400-talet. Skåpet har två par dörrar och kan stå öppet eller stängt på olika sätt. Beroende på hur skåpet är öppnat eller stängt kan man se olika motiv ur Jesu liv. När skåpet är helt öppet visas elva skulpterade, målade och förgyllda scener ur Jesu barndomshistoria. Längst ner syns också skulpturer föreställande de tolv lärljungarna.
När de främre dörrparen är stängda är det sexton målningar med motiv ur passionshistorien, alltså berättelserna som leder fram till påsk, som visas. När skåpet är helt stängt syns bilder på åtta helgon.
Skåpet är mycket speciellt och får endast stängas och öppnas efter särskilda regler som följer kyrkoåret. 2016 gjordes en restauering av altarskåpet. Här kan du läsa en artikel om det.
Predikstolen
Predikstolen tillverkades 1615 av bildhuggaren Statius Otto från Lüneburg. Den är ett rikt renässansarbete med intarsia, målade reliefer och figurer, föreställande apostlar.
Takkronor
Längs mittgången hänger flera takkronor, längst fram den så kallade hattmakarkronan. Den skänktes 1653 av hattmakaren Reinhold Brüning och dennes hustru Fennike von der Schurren.
Epitafier
Runt om i kyrkan kan man hitta epitafier över avlidna. Många av dessa hedrar officerare och berömda släkter, som Bille och Giedde.
Vid den södra porten finns epitafiet över en av Helsingborgs första krögare Johan Ennes, hans fru Katharina Hoffman och deras sex barn. familjen Ennes drev krog där hotell Mollberg ligger idag. Det finns också ett epitafieum över Katharina Hoffmans syster, Maria Hoffman, och dennas familj.
I koromgången finns ett flertal epitafier, bland annat över Else Nilsdotter och hennes män Bertel Olsson Krämer och rådman Johan Andersen.
Ett annat speciellt epitafium är uppsatt av Tycho Brahe och hedrar hans lilla dotter, Kirsten, som avled strax innan hos skulle fylla tre år. Epitafiet är en text på latin som på svenska lyder:
Hit lämnade Kristina när hon gick bort, sin helt späda kropp. Hon som fordom var Tycho Brahes dotter. Hon var förvisso inbyggare på jorden under en ringa tid. Men under denna tid ägde hon likväl inte ringa goda egenskaper. Hon överträffade med sitt förstånd sitt kön, med sina seder sina levnadsår. Genom behaglig färdighet att tala med sina jämnåriga. Sålunda återtog Naturen hastigt den hon hade givit. För att hon som vuxen inte skulle bli något utöver det vanliga. Men hon lever likväl och har övervunnit naturens hinder. I stället för en ringa tid äger hon evig tid. Och sedan hon vunnit det himmelska goda, föraktar hon det jordiska. Genom Kristus en rättmätig medborgare i himlen.
Hon avled till följd av pesten i Herrens år 1576, den 24 september. Hon levde i 2 år, 11 månader, 11 dagar, 11 timmar.
Döden, ju snarare desto ljuvare, ju senare desto bittrare.
Till Kristina den lilla, ljuva dottern. Utöver sin ålder duktig och välartad.
Fadern gjorde och lät uppsätta detta.