Raus kyrka har legat naturskönt vid Råån sedan 1100-talet. Här får du veta mer om de inventarier som finns i kyrkan. Det finns mycket att titta på. Från 1400-talet katolska madonnaskulptur till 1900-talets glasmålningar av Hugo Gehlin.
Över huvudingången sitter ett klumpigt murat stenhuvud. Det finns åtminstone tre teorier om huvudet. En är att det föreställer jätten Råå som i en gång ska ha byggt kyrkan. En annan berättar att huvudet tillhör sagohjälten Roland, en riddare som stred mot morerna i Spanien. Numera tror man dock att huvudet är en djävulsbild som ska skrämma bort troll och andra onda väsen. Också Välluvs kyrka har ett inmurat huvud. Välluv och Raus var systerförsamlingar under många år.
Ovanför ingången sitter ett klumpigt murat stenhuvud
Foto: Josefine Sjöqvist
Under orgelläktaren sitter anslagstavlan från 1697. Bakom blyinfattat glas sattes information upp till allmänheten. Än idag kan man se ett avtryck från en minnestavla över jubelfesten 1693 på tavlans bakre vägg. Minnestavlan hade satts upp för att fira att det var 100 år sedan Uppsala möte 1593.
Valven i Raus kyrka slogs på 1400-talet och förseddes med kalkmålningar.
Foto: Josefine Sjöqvist
På 1400-talet slogs valv. Tidigare var innertaket platt och byggt av trä. Valven förseddes med kalkmålningar. Man gjorde också kalkmålningar på väggarna. Dessa lär ha kalkats över antingen på 1500-talet efter reformationen eller på 1700-talet då många kyrkor vitkalkades. På 1930-talet lyckades man ta fram delar av målningarna igen.
I mittgången hänger flera ljuskronor. En av dem är en kristallkrona. Den skänktes som votivgåva till kyrkan år 1825 av sjökapten A Jönsson från Råå. Han hade råkat i sjönöd i Italien och skänkte sedan kristallkronan till kyrkan som tack för att han räddats. En votivgåva är en gåva som kan ges som tack för att man blivit bönhörd. Kristiallkronan lär ha trillat i golvet, gått sönder och sedan legat bortglömd på orgelläktaren innan den på 1930-talet renoverades och åter hängdes upp.
Predikstolen i Raus kyrka är gjord i början av 1600-talet..
Foto: Josefine Sjöqvist
Predikstolen är tillverkad i ek. Den är rikt skulpterad och är målad i färger, silver och guld. Troligtvis tillverkades den 1627. Från början hade den en baldakin, alltså ett tak, men denna har försvunnit vid något tillfälle. I predikstolens hörn ses kvinnliga hermer (skulpterade hörnpelare). De symboliserar fem dygder rättvisan, tron, klokheten, hoppet, kärleken och styrkan. Mellan hörnpelarna finns nischer som innehåller dåvarande kungens, Christian IV, monogram, fyra skulpturer och en målning. Skulpturerna föreställer Petrus, Paulus, Kristus och Johannes. Trappan upp till korgen är tillverkad 1953 och ritad av A Salomon-Sörensen.
Läktarbarriärerna tillverkades i början på 1600-talet för Mariakyrkan och köptes in av Raus kyrka 1850.
Foto: Josefine Sjöqvist
I korsarmarna finns läktare och de rikt skulpterade läktarframstyckena är jämngamla med predikstolen. De byggdes ursprungligen för Mariakyrkan i centrala Helsingborg, men köptes av Raus kyrka år 1850. Också läktarbarriärerna har hermer som föreställer olika dygder. På läktarframstyckena finns också namn och årtal inristade av dåtidens ungdomar som kanske tyckte gudstjänsten tog lite för lång tid.
.jpg?DoProcessing=&w=550)
Petter Hall ristade in sitt namn år 1774 på läktarbarriärerna som idag finns i Raus kyrka.
Foto: Josefine Sjöqvist
Klockarestolen är från 1600-talet och innan kyrkan fick orgel ledde klockaren psalmsången från klockarestolen. Den första orgeln installerades i kyrkan 1868. Dagens orgel byggdes 1966 av Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg. Den har 17 stämmor.
Altaruppsatsen är tillverkad 1624 av den danske konsthantverkaren Sören Kjaer.
Foto: Josefine Sjöqvist
Altarbordet är från slutet av 1500-talet. Altaruppsatsen är av ek, målad i guld och starka färger. Den gjordes 1624 av den danske konsthantverkaren Søren Kjær som också gjorde en liknande altaruppsats i Välluvs kyrka vid samma tid.
I koret finns en madonnaskulptur från 1400-talet. Den är tillverkad i ek och var ursprungligen målad i starka färger. Den tillhör, tillsammans med triumfkrucifixet, de äldsta inventarierna i kyrkan.
Fönstren i Raus kyrka är målade av konstnären Hugo Gehlin.
Foto: Josefine Sjöqvist
Raus kyrka har sammanlagt sju målade glasfönster, som alla är gjorda av konstnären Hugo Gehlin (1889-1953).
Svenska kyrkan i Helsingborg av Margareta Forssell.
Studiehäfte av Erik Holst och Harry Perborn.