Lyssna

Roland Eriksson: Riksdagspartierna ska inte använda kyrkan som en språngbräda för mer makt

Roland Eriksson har varit poli-tiskt engagerad både i och utanför kyrkan och röstade för första gången 1988. Han tycker att det är både en rättighet och en skyldighet att rösta.

Varför tänker du rösta i kyrkovalet?

– Jag tycker att det är en rättighet att få rösta och också en skyldighet att göra det för att vara med och påverka, när man har möjlighet. Tänk på att man inte har rätt att klaga om man inte har utnyttjat sin rösträtt.

– För mig personligen handlar det också om att jag vill påverka så att riksdagspartierna får mindre att säga till om när det gäller kyrkan. Så jag kommer att rösta på någon av de opolitiska nomineringsgrupperna.

Varför är det viktigt för dig?

– Kyrkan är fri från staten nu och dess huvudfrågor bör vara teologiska. Det finns riksdagspartier som använder kyrkan som en språngbräda för att få mer makt i samhället och det tycker jag är fel. Kyrkan ska vara en fristad.

Har du röstat i kyrkovalet tidigare?

– Jag har varit politiskt aktiv sedan jag var 16 år och redan första gången jag fick rösta så röstade jag i kyrkovalet. Sedan dess har jag röstat i varje val. Innan kyrkan skildes från staten var jag också förtroendevald i kyrkofullmäktige i Malmö.

Vad har du mer för relation till Svenska kyrkan förutom att du varit förtroendevald?

– Jag är medlem och en troende kristen. Jag är ingen regelbunden gudstjänstbesökare men innan pandemin gick jag ett par gånger om året. Det är meditativt att gå på midnattsmässa till exempel. Det beror förstås mycket på vad det är för präst också och vilket intryck man får första gången när man kommer till en ny kyrka.

Och varför valde du att engagera dig som förtroendevald?

– Jag blev tillfrågad när jag bodde i Malmö och kände att det kunde vara trevligt att se det hela inifrån och kunna göra mer. Det var bra.

Vilken fråga engagerar dig mest i Svenska kyrkan?

– En av de viktigaste för mig är diakonin och kyrkans arbete med utsatta människor. Kyrkan gör väldigt mycket där. Jag tycker också att teologin måste framträda mer så att det är tydligt att det är kristendom som Svenska kyrkan sysslar med för det tycker jag kan missas ibland när Svenska kyrkan är med i debatter i samhället.

– Istället för att ägna sig åt att ta reda på varför medlemmarna lämnar kyrkan lägger man ner tid på att tala om för riksdagspartierna hur de ska agera i olika frågor. Även om miljön är viktig tycker jag inte att den är en av Svenska kyrkans huvudfrågor. Man diskuterar för mycket det som rör riksdagen istället för att göra Svenska kyrkan relevant i dagens samhälle.

Hur ska man göra istället då tänker du?

– Kanske att man går ut och möter folk? Vill människor inte komma till kyrkan kan kyrkan komma ut istället. Många känner till vad kyrkorummet är och att det finn , men inte vad kyrkan kan ställa upp med, inom diakonin till exempel. Ett sätt vore att möta människor på stan. Det gäller inte bara medarbetare utan också förtroendevalda. Att de går ut och förklarar varför man driver de frågor man gör.

– Det är nästan så jag funderar på om jag skulle försöka engagera mig i kyrkan igen. Det ligger mig varmt om hjärtat.