Lyssna

Nu stänger vi GA-kyrkan...

…under en period. Kyrkan ska kalkas om invändigt. Ett stort men nödvändigt ingrepp för att hålla den kulturminnesskyddade byggnaden i bra skick.

Den senaste renoveringen gjordes utvändigt år 2014-2015 men nu är det alltså dags även för insidan att rustas upp. Ivan Savic som är arbetsledande fastighetsingenjör i Svenska kyrkan Helsingborg och Ida Wäreborn, församlingsherde i Gustav Adolfs församling, visar oss runt.

Det som ska hända i Gustav Adolfskyrkan är att hela kyrkan invändigt ska kalkas om. Det gäller både väggar och tak i salen, vapenhuset, pentryn, läktaren och till och med i trappen upp till tornet.

-          Föroreningar i luften, ljus som har brunnit här i kyrkan och avgaser och trafik utifrån har gjort att det bildas sot som sätter sig på väggarna och får det att se lite solkigt och sotigt ut, berättar Ivan.

På vissa ställen är det väldigt tydliga mörka partier, till exempel runt fönster där det varit mer rörelse i luften så att kalken just där dragit till sig extra mycket av de smutsiga partiklarna. Ivan berättar att smutsen ger en liten fet hinna uppepå kalken så innan väggar och tak kalkas om måste också alla ytor rengöras mekaniskt. Kalken läggs sedan på i flera lagar med en viss torktid emellan. Men först ska hela kyrkan förberedas. Lampor, konstverk, ljusstakar och vävnader ska plockas ner och förvaras, och fönster, dörrar och tegelpartier ska tejpas in och skyddas.

-          Vi har ju mycket både gamla och värdefulla saker här som måste tas om hand på ett särskilt sätt. En konservator från Helsingborgs stad kommer att hjälpa oss med det så att vi gör rätt och håller reda på hur och var allt ska sättas tillbaka sen.

Ja, hur ska allt tas om hand under tiden?

Ida fick en idé under ett av planeringsmöten och efter att ha presenterat den för kollegorna tyckte alla att det lät som en väldigt klok lösning.

-          Vi har ju sådan rymd i kyrkan, säger Ida. Jag tänkte att varför inte använda den rymden och bygga ett rum i rummet. Där kan vi förvara och skydda allt det som vi behöver plocka ner under renoveringen.

Planen är alltså att bygga en särskild stöldsäker och tät förvaringscontainer i mittgången där allt material kan placeras skyddat från byggdamm och smuts under renoveringen. 

Arbetet med att plocka in allting på ett bra och strukturerat sätt kommer att ta tid. Det är stora otympliga saker, ömtåliga tyger, konstverk och saker med kulturhistoriskt värde. Bara krucifixet som hänger i taket blir ett jätteprojekt att ta ner. Likaså att plocka upp allt igen när väl renoveringen är klar.

Något som däremot inte kommer att kunna plockas ner i containern är den fina kyrkorgeln på läktaren som byggdes 1968 av Poul Gerhard Andersen. Den har 43 stämmor och tre manualer. Fasadpiporna är av koppar och är dekorerad i guld.

-          En så stor orgel kräver särskild omsorg vid en sådan här renovering. Orgeln kommer att plastas in och innanför plasten kommer vi att behöva skapa ett svagt övertryck så det inte sugs in damm och smuts, förklarar Ivan.  Vi måste också ha en mätare som har koll på fuktigheten innanför plasten, samt en avfuktare ifall det blir för fuktigt.

Men vad kostar en sådan här renovering och varför är det nödvändigt?

-          Hela renoveringen kommer att kosta 2,9 miljoner. Vi i Helsingborg står för 2 tredjedelar och 1 tredjedel får vi från ett statligt stöd via vårt stift.

Det statliga stödet kallas KAE – kyrkoantikvarisk ersättning. Det är ett stöd som staten betalar ut till Svenska kyrkan för under håll av det svenska kulturarvet. Svenska kyrkan fördelar sedan pengarna till de 13 stiften, och sedan fördelar stiftet det vidare till pastorat och församlingar. Varje år gör fastighetsavdelningen en fastighetsbesiktning av alla byggnader i pastoratet. Det blir ett underlag när KAE ska sökas två år framåt.

Men varför betalar staten ut det här?

-          Det finns en lag som antogs 1988, KML – Kulturminneslagen. Enligt den lagen måste kulturminnesskyddade kyrkor underhållas av de som äger kyrkorna. I Helsingborg har vi 7 skyddade kyrkor, berättar Ivan.

Det är riksantikvarieämbetet som gör bedömningen om en kyrka ska kulturminnesskyddas.  Alla kyrkor som byggdes innan 1939 har kulturminnesskydd. Kyrkorna måste också ha ägts eller förvaltats av Svenska kyrkan den 1 januari 2000. (Det var den dagen som Svenska kyrkan upphörde att vara statskyrka.) Alla förändringar av en kulturminnesskyddad byggnad måste godkännas av länsstyrelsen. Skyddet omfattar också inventarier, begravningsplatser och kyrkotomter.

Vad händer med all verksamhet i Gustav Adolfs kyrka under tiden?

-          Vi kommer att flytta in våra gudstjänster till Svenska kyrkan Söder, berättar Ida. Vi gör om församlingssalen längst in till gudstjänstrum. Här kommer vi att kunna fira våra söndagsgudstjänster och sinnesromässan på torsdagar.

Dop, bröllop och begravningar däremot kommer att hänvisas till först och främst Adolfsbergskyrkan och S:t Olofskyrkan. Och några konserter kommer inte heller att vara möjlig i den tillfälliga lokalen. Kryptan som ligger i källaren på Gustav Adolfs kyrka kommer däremot att kunna användas under renoveringen. Det är en lokal som används bland annat till samtalsträffar och gruppverksamhet.

-          Tyvärr måste vi ta uppehåll med Café Andrum under tiden kyrkan är stängd, berättar Ida. Det finns inte möjlighet att hålla även det igång på Svenska kyrkan Söder. Men såklart kör vi igång caféet som vanligt igen när renoveringen är klar, försäkrar Ida.

Hur blir det för en församlingsherde att sakna en kyrka?

-          Det är klart en utmaning att inte ha kyrkan. Vi får tänka på ett nytt sätt, säger Ida. Vi kommer inte ha samma rymd, ingen kyrkorgel, akustiken kommer att saknas. Sen kommer såklart liturgin att påverkas av att vi inte har allt på plats.

Men Ida känner sig nyfiken på hur gudstjänstformerna kommer att landa och tycker det ska bli spännande att höra hur det kommer att uppfattas av gudstjänstbesökare och församlingsmedlemmar. Ett liknande exempel är när kyrkan Sofia Albertina i Landskrona stängde för renovering och gudstjänsterna hölls i församlingshuset. Antalet gudstjänstbesökare ökade under den tiden, men tappades inte när renoveringen var klar och gudstjänsterna flyttade tillbaka in i kyrkan.

-          Kanske tyckte man att man kom närmare varandra, tänker Ida.

Det viktigaste tycker Ida ändå är att de som kyrka fortfarande kan vara närvarande på Söder.

-          Vi vill fortsätta fira gudstjänst här på Söder. Vi vill finnas till och vara närvarande både på vardagar och helger. Vi vill kunna vara så öppna och tillgängliga vi kan, till exempel som när bomben här på Söder detonerade och vi kunde öppna upp våra lokaler för de boende som evakuerades mitt i natten. Vi kan vara kyrka även utan själva kyrkobyggnaden ler Ida.

Kyrkan kommer att stängas direkt efter påskhelgen och förväntas kunna öppna igen, med nykalkade fina väggar och tak, till 1 advent 2018. Under tiden går renoveringen att följa på vår webb:
www.svenskakyrkan.se/helsingborg

Fler exempel på renoverings- och underhållsarbeten i Helsingborg under året:

  • Adolfsbergskyrkan – utvändig målning samt reparation av ventilation- och värmesystem
  • Den Gode Herdens kyrka – sanering av verksamhetslokaler
  • Elinebergskyrkan – takrenovering
  • Maria församlingshus – nytt kök
  • Solfångaren – utvändig målning
  • S:ta Anna kyrka – utvändig målsning
  • S:ta Maria kyrka – installation av utvändig hiss eller ramp
  • S:t Olofs kyrka – takrenovering