Krematoriet i Pålsjö i skymningsljus

Krematoriet

Helsingborgs krematorium ritades av arkitekten Ragnar Östberg och invigdes 1929. Det ligger beläget intill Pålsjö skog. Här kremeras cirka 1600 kistor per år och här förvaras också urnor i väntan på gravsättning.

Redan på 1880-talet bildades Hälsingborgs lokalavdelning av Svenska Eldbegängelseföreningen i syfte att Helsingborg skulle få ett eget krematorium. Krematoriet är byggt på en ö omgiven av en vallgrav. Det kraftfulla rundhuset har en kopparklädd kupol och inrymmer den äldre ceremonihallen, tempelrummet. Byggnaden ritades av Ragnar Östberg och invigdes 1929. Sedan 1962 finns ytterligare en ceremonihall i krematoriebyggnaden.

Utanför finns urngårdar med gravkamrar och nischer i muren. Tjugo år efter invigningen utvidgades detta gravfält med en ny urngravsterass och en kolumbariemur. Därefter har fler gravområden tillkommit efterhand.

Det finns ett stort antal konstverk som pryder krematoriets kapell, gravkvarter och minneslundar. Ett av dem, som går att skymta från långt håll, är den förgyllda ängeln på krematoriebyggnadens skorsten. 

Sedan den första kremeringen 2 juli 1928 har man utfört över 83 000 kremationer i anläggningens två ugnar och i Helsingborg kremeras cirka 1600 kistor per år. Trenden är att antalet kremationer ökar och Helsingborg utför också kremationer för andra pastorat/församlingar som inte har ett eget krematorium. 

Vad innebär kremering?

Kremering innebär att kistan med den avlidne förbränns till aska. Askan gravsätts sedan i en urngrav, askgravplats, askgravlund eller minneslund. Askan kan också spridas om de anhöriga sökt och fått tillstånd från länsstyrelsen. Askan måste gravsättas eller spridas inom ett år efter kremationen, enligt begravningslagen.

Läs mer om gravplatser här.

Läs mer om hur du söker tillstånd för spridning av aska här.