Fastans färger är blå och lila. Under fastan har prästen blå eller lila stola och mässhake och altaret har blå eller lila duk. Sofija Pedersen Videke förbereder sig inför gudstjänst.
Lyssna

Fasta, en lustfylld och utmanande förberedelse

Sex veckor före påsk inträffar fastetiden. Det är dock inte alls säkert att fastan betyder att man avstår från mat. Vi har träffat Sofija Pedersen Videke, präst i Svenska kyrkan Helsingborg som berättar vad fastan innebär för henne.

Att fasta inför påsk och jul var en del av uppväxten för Sofija Pedersen Videke, som har sin bakgrund i den ortodoxa kyrkan, där fasta är en uttalad del av det kristna livet. Idag är hon präst i Svenska kyrkan och fastar fortfarande, fast på ett annat sätt.

-När jag var barn innebar det att man avstod från mat, exempelvis kött. Idag fastar jag inte genom att avstå från viss mat för jag tycker inte riktigt om det. Matfasta ses ofta som ett sätt att gå ner i vikt. Jag har levt nära ätstörningar och det gör att jag är tveksam till att fasta genom att inte äta.

Det viktigaste för Sofija är att hennes fasta ger ett mervärde för relationen till Gud och andra människor. Sedan 2010 gör hon en fastekalender två gånger om året, en till jul och en till påsk. Meningen med kalendern är att man ska få en andlig fördjupning inför den stora festen som väntar efter fastan. Varje dag har någon form av uppdrag, men Sofija betonar att det är viktigt att kalendern inte blir för prestationsinriktad.

- En tredjedel av dagarna gör man något för andra människor, en tredjedel gör man något för sig själv och en tredjedel går ut på att bara vara och njuta av skapelsen, säger hon.

En dag kan till exempel innehålla uppmaningen börja med kyl- och frystömning, en annan stå och se på solnedgången och en tredje bjud någon som behöver på mat.

- Ibland avstår jag från något också, men ska jag göra det vill jag avstå för att lägga till något för mina medmänniskor, säger Sofija.

Sofija Pedersen Videke

Sofija Pedersen Videke

Foto: Josefine Sjöqvist

Allt går inte att avstå från heller. Exempelvis sex veckor utan sötsaker kan vara svårt som präst.

-När jag gör hembesök blir jag ofta bjuden på hembakat. Inte kan jag avstå då bara för att det är fasta. Det sårar andra, gör andra illa, säger hon.

Inom Svenska kyrkan finns inga uttalade regler som säger att fasta måste gå till på ett visst sätt. Sofija trivs med att man kan forma fastan så som man själv vill, men det betyder inte att det är lätt.

-Jag är dålig på rutiner så att följa en kalender i 40 dagar är en utmaning. Att det inte är tvingande är också en del av utmaningen, säger hon.

En vardag med fyra barn och heltidsjobb innebär dessutom att det inte är säkert att det fungerar att stå i lugn och ro och njuta av solnedgången. Och kanske har man inte möjlighet att bjuda en behövande på lunch just den dagen som det stod i kalendern? Då är det okej att anpassa sig efter verkligheten.

-Man kanske kan se solnedgången från bilen när man varit och hämtat barnen? Och bjuda på lunch en dag när det fungerar? Om man inte hinner under några dagar kan man göra ett uppsamlingsheat och göra flera saker samma dag, säger hon.

-Det viktigaste är inte att hela tiden följa kalendern utan att få en möjlighet till andlig fördjupning på ett sätt som man inte alltid hinner med resten av året.

Sofija har märkt ett ökat intresse av att fasta och göra saker som påminner om fasta, både i den lutherska kyrkan och i övriga samhället.

- Jag tror att det överflöd vi lever i spelar in. Många vill skala bort och det kan man göra på olika sätt, till exempel genom fasta, köpstopp eller downsizing.

-I ett samhälle där man kan få allt kan man också inse att man kanske inte mår bra av att ha allt, säger Sofija Pedersen Videke.

Text och bild: Josefine Sjöqvist

Fastekalendern 2018

Här kan du ta del av årets fastekalender gjord av vår präst Sofija Pederson Videke från Gustav Adolfs församling.