Det är i år 65 år sedan FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom i en flygkrasch utanför Ndola i dåvarande Nordrhodesia, dagens Zambia. Han var på resa för att försöka få slut på inbördesstriderna i dåvarande Belgiska Kongo.
Världen förlorade där och då en av sin tids mest betydelsefulla internationella ledare. Men arvet efter honom lever kvar. En av dem som gjort det till sin livsuppgift att förvalta det är Caroline Hammarskjöld, vars morfar Sten var storebror till Dag Hammarskjöld.
– Jag känner ett enormt ansvar att förvalta det här intellektuella och andliga arvet, eftersom jag vet att det betyder så mycket för människor. Dag Hammarskjöld har lämnat avtryck långt utanför Sverige, inte bara som statsman utan också som människa, tänkare och internationell ledare. Därför känns det viktigt att göra arvet tillgängligt, säger hon när vi möts utanför Oscarskyrkan på Östermalm.
I höst visas en utställning om hennes släkting i kyrkan. För Caroline Hammarskjöld känns platsen självklar.
– Oscarskyrkan betyder mycket för mig. På min pappas sida var det familjens kyrka. Han växte upp på Skeppargatan och gick ofta dit, och därför har även jag tillbringat mycket tid här, säger hon.
Caroline Hammarskjöld beskriver Dag Hammarskjöld som en tidlös vägvisare.
– Människor hittar honom från många olika håll. Genom vandringsleder, FN-historien, politiken eller Vägmärken, säger hon.
Caroline Hammarskjöld menar att Dag Hammarskjölds tanke att alla människor har ett inre centrum av stillhet omgivet av tystnad är viktigare än någonsin i en tid präglad av sociala medier och ständig uppkoppling.
Just Vägmärken har kanske fått störst betydelse för många människor. Boken, som består av Dag Hammarskjölds personliga anteckningar och reflektioner, har översatts till fler än 20 språk och fortsätter att hitta nya läsare.
Caroline Hammarskjöld berättar att för Dag Hammarskjöld själv var Vägmärken ett sätt att bearbeta livet och tron.
– Det var en dialog med honom själv och med Gud. Jag tror att många människor kan känna igen sig i de frågor han ställer: Gör jag rätt? Vad är meningen? Hur ska jag leva?, säger hon och berättar att han inspirerades starkt av den tysk-franske teologen Albert Schweitzer och tidigare ärkebiskopen Nathan Söderblom, som båda betonade vikten av att omsätta andlighet i handling.
Vad tror du att Dag Hammarskjöld skulle säga om världen i dag?
– Man får nog återgå till hans grundläggande principer, exempelvis respekten för människan och för allt levande, för att svara på det. Han betonade vikten av dialog, kommunikation och möten mellan människor. Utan det blir det svårt att värna demokrati och samhällsutveckling.
I dag arbetar Caroline Hammarskjöld för att sprida Dag Hammarskjölds tankar vidare, särskilt till unga människor genom Hammarskjöld Society, som hon har bildat för att göra arvet mer tillgängligt.
– Vi arbetar internationellt och föreläser, ordnar samtal, utställningar och samarbeten runt om i världen, säger hon.
En viktig del handlar om att skapa fler Room of Quiet, stillhetens rum, inspirerade av det rum Dag Hammarskjöld lät skapa i FN-skrapan i New York.
I den nya upplagan av Vägmärken, som gavs ut i våras, publiceras även dikten Varför av den då 16-årige Dag Hammarskjöld. Familjen fann dikten i hans konfirmationsbibel.
– Redan i den ser man de teman som senare återkommer i Vägmärken. Frågor om människan, livet, sorgen och hoppet, säger hon.
Familjen har fortfarande kvar konfirmationsbibeln. I den skrev modern Agnes orden från Uppenbarelseboken: ”Var trogen intill döden, så skall jag giva dig livets krona.”
– Jag tror att de orden följde honom genom hela livet. Han ville vara trogen människan, livet och sanningen.
Fredsmässa i Oscarskyrkan 25 oktober kl 11.00. Tal av Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare i FN. Präster: Sven Milltoft och Maria Bråkenhielm. Utställningen om Dag Hammarskjöld pågår i Oscarskyrkan 11 september-21 november.
ERIK LUNDSTRÖM
erik.m.lundstrom@svenskakyrkan.se