BERGMAN OCH RITEN
Välkommen till 2025 års Bergmansymposium. Fri entré.
Program:
10.00 Sven Milltoft hälsar välkommen
Presentation av dagens program.
10.10 Karin Helander
Professor i teatervetenskap och aktuell med boken Bergman bakom kulisserna, talar om Bergmans backanter.
10.40 Musik, KOP-kören
10.50 Leonidas Aretakis
Journalist och författare till boken Extas i folkhemmet, talar om vår tids nyandliga drogriter.
11.20 Musik, KOP-kören
11.30 Susanne Wigorts Yngvesson
Professor i teologi, talar om den religiösa ritens relation till dramatiken.
12.00 Lunch – på egen hand
13.15 Maaret Koskinen
Professor emerita i filmvetenskap, introducerar Ingmar Bergmans film Riten.
13.20 Filmvisning Riten
14.30 Elin Klinga
Skådespelaren Elin Klinga samtalar med Jan Holmberg, vd för Stiftelsen Ingmar Bergman, om arbetet med pjäsen Dämon: El funeral de Bergman av Angélica Liddell, som spelats på Dramaten under hösten.
15.00 Avrundande samtal
Panelsamtal med de medverkande, som leds av Sven Milltoft och Jan Holmberg.
16.00 Mingel för de som önskar
En wrap och något att dricka till självkostnadspris.
Bergman och riten
”Oavsett min egen tro eller mitt eget tvivel”, skriver Ingmar Bergman i en essä från 1965, ”är det min åsikt att konsten förlorade sin livgivande betydelse i det ögonblick den skilde sig från kulten.”
Några år senare gjorde han tv-filmen Riten, ett av hans mindre kända verk men på många sätt centralt. Inte minst genom ordet i titeln. Riten, kulthandlingen, ceremonin, ritualen är viktiga i Bergmans konstnärskap och liv. Det kan röra sig om återgivningar (ej sällan ironiska) av religiösa sakrament som i Nattvardsgästerna eller i Enskilda samtal, där prästen Jacob (för övrigt kyrkoherde i Hedvig Eleonora) säger: ”De flesta mänskor tror att Luther avskaffade bikten. Det gjorde han nu inte. Han förordade vad han kallade ’det enskilda samtalet’. Men han var ingen vidare mänskokännare den förträfflige reformatorn. Det blir svårt med dagsljus och ansikte mot ansikte. Då är det avgjort bättre med biktstolens magiska halvmörker, de mumlande rösterna, doften av rökelse.”
En aspekt av riten eller ritualen är de ibland närmast tvångsmässiga sätt på vilka Bergman skötte sitt arbete och levde sitt liv: skrivande, repetitioner, måltider – allt sker under tydliga former vid exakta tidpunkter. Så kunde dämonerna hållas i schack.
Det är också en rit som står i centrum för Bergmans viktigaste livsregel, formulerad i Laterna magica: ”Oavsett allt, ska du hålla din gudstjänst. Det är viktigt för besökarna, det är viktigare för dig. Om det också är viktigt för Gud, får visa sig. Om det inte finns någon annan gud än din förhoppning, är det viktigt för guden också.”
Årets symposium Bergman och riten kommer att behandla riter hos Bergman, men vi utvidgar våra sinnen ytterligare. Karin Helander talar om Backanterna. Leonidas Aretakis delar med sig av sina kunskaper om vår tids nyandliga drogriter. Susanne Wigorts Yngvesson belyser den religiösa ritens relation till dramatiken. Vidare berättar Elin Klinga om sitt arbete med Angélica Liddells pjäs Dämon: El funeral de Bergman som spelades på Dramaten i höstas – en föreställning där både Bergman och en ritual står i centrum.
Varmt välkomna!
Jan Holmberg och Sven Milltoft