Den första kyrkan
Korsmärkta runstenar från 1000-talet vittnar om att vårt landskap kristnades men när den första kyrkan i Ljustorp byggdes vet vi inte men vi vet att år 1030 drog Norges kung Olav Haraldsson med sina krigsmän genom Medelpad för att återta kungatronen i Norge. Han stupade i strider den 29 juli samma år och blev efter sin död helgonförklarad och fick tillnamnet Olof den Helige.Detta blev början till vallfärder, pilgrimsfärderoch katolska missionärers verksamhet i vårt landskap.
Under 1200-talet byggdes troligen Ljustorps första kyrka av trä en S:t Olofskulptur bör ha hört till denna kyrkas klenoder. Statyn talar maktens språk. Här sitter S:t Olof med kronan på huvudet och äpplet i handen. Med sina fötter så håller han ner en soldat. Det visar att han är kung och har makten över allt och alla. Också arméns soldater har bara att lyda honom.
Munken, pater Josefus
Munken, pater Josefus lät omkring 1480 bygga en kyrka i gråsten på den plats där den nuvarande kyrkan står. Han var möjligen påverkad av den katolske ärkebiskopen Jakob Ulvsson som besökte våra trakter vid denna tid. Den kyrka som då byggdes var 17 alnar lång och 10 alnar bred dvs ca 9,5 x 5 meter.Till denna kyrkas inventarier hörde bl a, ett altarskåp från 1400-talet, samt en biskopsfigur och en madonna från 1500-talet. Dessa föremål finns fortfarande i kyrkan, väl stöldskyddade genom Länsmuseets försorg.
Mitten av 1600-talet
Åren 1646-1649 reparerades den lilla stenkyrkan och förlängdes några alnar. Därefter följde 100 svåra år när Kung Gustav Vasa brandskattade alla Sveriges kyrkor. Den första tiden som Luthersk kyrka i Sverige gick i knapphetens tecken.
Mitten av 1700-talet
1752 behövde kyrkan byggas ut åt söder och delvis användes murarna från den gamla kyrkan vid utbyggnaden. För detta kyrkobygge anlitades Daniel Hagman från Stockholm. Snickarmästaren Olof Hillgren svarade för inredningen – altarskrank, korskrank, pelare och frambalk till läktaren och bänkar. All denna inredning togs emellertid bort vid en senare renovering.För målnings- och förgyllningsarbetet svarade Erik Hofverberg. Han anskaffade den predikstol, tillverkad av Johan Edler d. ä. från Lockne i Jämtland, som nu finns i kyrkan.Han snidade också de två kvinnoskulpturer som är placerade på var sin sida om altaret. De föreställer Tron och Kärleken.
Altartavlan
Den är målad av konterfejaren Anders Eklund. Tavlan föreställer Nattvarden och Korsfästelsen. På läktarbröstet har samme målare målat en personsvit med biblisk anknytning. Kyrkobygget var klart 1757. Kyrkoherde under byggtiden var Jonas Bredberg från Njurunda. Han avled 1774 och begravdes i koret inne i kyrkan. Hans stoft flyttades i slutet av 1800-talet ut ur kyrkan men platsen för hans grav är dock okänd.
Klockstapelpå berghällen väster om kyrkan fanns redan på 1600-talet en klockstapel med tre klockor. Under 1700-talet blev klockstapeln nästan fallfärdig och tanken på att bygga ett klocktorn i direkt anslutning till kyrkan växte sig starkare. Det skulle dock dröja ända till hösten 1835 innan detta bygge kunde börja som kom att ge kyrkan den form den har idag.
1800-talet
Det var ett århundrade med ekonomiska svårigheter, lönetvister och missväxt som gjorde att bygget försenades och inte förrän 1841 var kyrkan färdig för invigning. Kyrkan bar nu helt förändrad såväl invändigt som utvändigt. Sakristian av trä hade rivits och ersatts av en ny, byggd i sten. En ny port mot söder hade tillkommit. Nya bänkar hade satts in, altarskranket hade tagits bort och ny orgel installerats. Den gamla klockstapeln revs och 1882 göts de tre gamla klockorna om till två, en stor och en liten klocka. Nils Petter Linderbergs klockgjuteri utförde det arbetet. De är dessa klockor som idag ringer till gudstjänst i tornet.
Senare hälften av 1800-talet
Industrialiseringen hade sitt stora genombrott i våra trakter. Bondesamhällets kyrkosyn, tankar, seder och bruk fick vika för radikala ingrepp på olika områden i samhället. Följderna av detta blev påtagliga för Ljustorps kyrka. Den rika och vackra utsmyckningen målades över 1893. De slutna bänkarna togs bort och ersattes av enklare bänkar. Gravarna under korgolvet tömdes och flyttades ut ur kyrkan. Vägen till predikstolen direkt från sakristian murades igen och predikstolstrappan byggdes.
Mitten av 1900-talet
1949 förändrades kyrkan invändigt igen. El-värme och elektrisk klockringning installerades. Garderober och toaletter ordnades. De vackra målningarna som övermålats återställdes och det gamla slutna bänksystemet kom åter till heders. Nya golv lades in med trä i långhuset och kalksten i koret.
Den Lindska gravhällen som tidigare flyttats ut ur kyrkan blev på nytt inlagd i korgolvet. För renoveringsarbetet svarade arkitekt Erik Fant och byggmästare Theodor Näslund.
För den konstnärliga utsmyckningen svarade konservatorerna Lindström och Hjelm från Stockholm. Den orgel som installerats 1840 byttes ut redan 1859 mot en större och bättre. Den gamla orgeln såldes till Bjurkolm. 1955 fick kyrkan en ny orgel igen. Efter tre år byggdes orgeln ut så att den nu omfattar 21 stämmor och 1412 pipor. För det arbetet anlitades orgelbyggarna Mårtensson i Lund.
1992 gjordes en omfattande både yttre och inre renovering av kyrkan. Kyrkorummet fick en ny smakfull färgsättning, stolar i koret för kyrkokören, det gamla golvuret fick åter plats i koret. Från kapprummet byggdes en trappa upp till orgelläktaren så att man slipper använda trappan från vapenhuset. Denna renovering kostade drygt 380.000 kronor. Som konsulter anlitades Leif Marklund och Per Mattson och på Alla Helgons dag 1992 återinvigdes kyrkan av biskop Karl-Johan Tyrberg.
1997 installerades också en kororgel byggd av Robert Gustavssons orgelbyggeri i Härnösand. Den har 6 stämmor och intonerades av Mads Kjersgaard.
2012 putsades tornet på kyrkan om med hjälp av Kyrkoantikvarisk hjälp från stiftet. Arbetet blev dock ett misslyckande då putsen det vid ett häftigt regn och stormoväder rasade av tornet. Undersökningen visade att den kalkputs som först hade använts hade lagts på i för tjocka lager för att kunna hålla. Stiftet bidrog med sakkunskap och medel så att tornet under 2013 åter kunde putsas. Den här gången med moderna material och medel som är bättre lämpade i vårt klimat. Jämtfasad utförde båda arbetena.
Prästgården blir församlingshem
1993 byggdes prästgården om till församlingshem. Det gamla församlingshemmet hade tjänat ut och var bortom räddning. Församlingen fick genom denna förändring ett större och mer ändamålsenligt församlingshem.
1994 byggdes nytt bisättningsrum och 2002 invigdes den nyanlagda minneslunden i anslutning till kyrkogården på kyrkans norra sida. Ett staket i smide omger sedan 1998 kyrkan och den övre kyrkogården. 2004 installerades ny ljudanläggning.
Askgravplats
2013 projekterades och genomfördes arbetet med att iordningsställa en askgravplats på kyrkogården. Ett förhållandevis nytt begravningssätt som har vunnit popularitet på många håll i vårt land.