Lyssna

Barn av sin tid.

Hässelby Strands kyrka och församlingshus har en central placering i Hässelby. Det signalerar tydligt kyrkans strävan att fungera som en viktig mötesplats och nod i samhället.

Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Kulturhistorisk inventering 
Hässelby Strands kyrka och församlingshus har en central placering i Hässelby. Det signalerar tydligt kyrkans strävan att fungera som en viktig mötesplats och nod i samhället. 
    Detaljplanen för Hässelby Strand utformades 1952 och idén om att uppföra en kyrka i anslutning till Hässelbys nya centrum ingick tidigt i stadsplaneringen. 
Vid Maltesholmstorget reserverades en 860 kvm stor tomt på fastigheten Evangeliet 1 för en kyrkobyggnad med församlingshem. 
    Hässelby Strands kyrka uppfördes efter ritningar av arkitekt J O Fuchs och invigdes 1970 efter femton år av planering. 
    Fastigheten reflekterar väl kyrkans önskemål om en central placering. Kyrkoanläggningen ger ett lugnt intryck i fonden av torget och till det yttre finns det ingen tydlig markör i form av torn. Materialvalen, framförallt det röda teglet, var anpassad till resten av bebyggelsen i centrum. Idag är Hässelby Strands kyrka grönklassad av Stockholms stadsmuseum, d v s fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Fastigheten ingår även i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan.

Lokalförsörjningsplan
Svenska kyrkan har beslutat att samtliga församlingar ska ha en lokalförsörjningsplan för att bedöma fastighetsbehovet på längre sikt. 
    Hässelby Strands kyrka tog fram sin plan november 2020 med syfte att kunna fortsätta utföra verksamhet i funktionella lokaler på ett hållbart sätt. 
De stora värdena består av att den är välbevarad och intressant som en av de förortskyrkor som byggdes från slutet av 1950-talet till 1970-talet i samband med tunnelbanestadens utbyggnad. Formad utifrån medborgarnas idé om aktiviteter i” byn” och en symbol för beständighet och lyhördhet.  

Interiör
Det rektangulära kyrkorummet är orienterat mot söder och skiljer sig på så
vis från många andra traditionella kyrko-rum som är orienterade mot öster. Väggarna är av mörkrött tegel och innertaket består av hundratals kraftfulla kassetter i betong med infällda armaturer. 
    Det vilar ett tungt allvar över interiören. Enda dagsljuset kommer från tre höga, smala fönster i långhusets vänstra främre del med frostat glas. Fönstren avskärmas från varandra genom tvärställda naturbetongbalkar och hindrar synliga utblickar. Den fasta bänkinredningen liksom dopfunten och altaret är av ek, medan den polygona predikstolen är murad av tegel. 
    Rummet andas andakt och stillhet, avskilt från torgets brus.