Foto: Pixabay

Växthuset och Gud

Prästen Leif Selling ger sin syn på växthuset som en symbol för kyrkan och att Gud är den som ger oss näring för att växa.

Sen ett år står ett nytt växthus på vår tomt. Det gamla hade stått där mer än 25 år. Under en decemberstorm för några år sen blåste hela växthuset in på grannens tomt. Konstigt att det stått under alla år. Kanske är det klimatförändringar som gjort att stormarna blivit häftigare eller också tog åldern ut sin rätt.

Nu står ett nytt och fint växthus där. Där växer tomatplantor, gurka med mera. Egenodlat, ekologiskt och klimatvänligt. Det är en speciell känsla att få ta in en gurka eller tomater och känna den goda doften och smaken. Mycket arbete ligger bakom innan skörden är mogen. Mest är det min fru som arbetar där. Jag börjar bli mer och mer intresserad av trädgårdsodling, inte bara att plocka skörden! Det behöver gödslas, vattnas, rensas, vädras. Plantorna behöver stor omsorg. De ska upprättas, stödjas med pinnar, snören ska knytas för att hålla fast plantan. Sen hoppas vi på lagom med sol och goda grannar vattnar när vi är bortresta. Själva växten kan vi inte göra så mycket åt. Plantan växer. Vi står för en del av förutsättningarna.

Kyrkan skulle kunna liknas vid ett växthus. Vi är plantorna som behöver upprättelse, stöd, och fasthet i tillvaron. Det inre livets växt beror på många faktorer som vi inte rår på. Vi är beroende av uppmuntran, stöd och omsorg. Kyrkan och människor omkring oss kan ge förutsättningar men ytterst är det Gud som ger växten. Ibland har vi torrtider i våra liv både mänskligt och andligt. Då får vi påminnas om Jesu liknelse om fikonträdet som inte bar frukt.

En man hade ett fikonträd i sin vingård, och han kom för att se om det fanns någon frukt på det men han hittade ingen. Då sa han till sin trädgårdsmästare: ”I tre år har jag kommit och letat efter frukt på det här trädet utan att hitta någon. Hugg bort det!  Varför ska det ta upp mark till ingen nytta?” Han svarade: ”Herre, låt det stå kvar ett år till, så skall jag gräva runt det och gödsla. Kanske bär det frukt nästa år. Om inte, kan du hugga bort det.” (Lukas 13:6-9)

Trefaldighetstiden i kyrkoåret har som liturgisk färg grönt. Det står för växt och mognad. Trefaldighetstiden sträcker sig från början av sommaren till långt inpå hösten. Det är samma tid för sådd, växt och skörd i naturen. Texterna kan kännas en aning kärva men är till för att vi ska mogna i vår tro. Liknelsen om fikonträdet visar på Guds tålamod och omsorg med oss. ”Kanske bär det frukt nästa år?”

Himmelske trädgårdsmästare.
I din vård ger jag mitt hjärta.
Gör med det som du finner bäst,
men jag tror att det behöver vattnas.
Det känns torrt och hårt. I dess djup är
ett underbart frö som längtar att
växa upp och blomma som en sol.
Käre Mästare, världen är full
av hjärtan som vill att deras innersta längtan
ska slå ut som lysande rosor. Ta hand om oss
alla så att din trädgård blir underbart vacker.
(Elisabeth Gerle i Bönboken tradition och liv)

Vattnandet är A och O i ett växthus. I vår tid oroas vi över sinande grundvattennivåeroch bevattningsförbud införs i vissa områden. Vattnet är en av ödesfrågorna för vår överlevnad som människor och för hela vår planet.

Att komma till en källa med friskt vatten är en gåva. Vanligtvis sinar den inte utan fylls på när någon dricker ur den. I överförd mening finns en inre källa. Jag är döpt i denna källa. Jag får bära dopets källa i mitt väsen. Den är fylld med friskt, levande vatten och sinar aldrig. I den gamla bibelöversättningen stod det i Psaltaren 87:7 ”Alla mina källor äro i dig”. Så vattnet från källan vattnar den törstiga jorden, växthuset och min törstiga själ.

Guds källa har vatten tillfyllest,
en gåva av strömmande liv,
den äger vad alla behöver,
det räcker för dig och för mig
Guds källa ej någonsin sinar
för någon i rum eller tid,
dess nåd flödar över i döden,
det räcker för dig och för mig.
(Svenska psalmboken 236: 1 och 4)

Ulla Käll är en svensk diakon, musiker och författare. I den nyligen utkomna boken ”Dagskorn” skriver hon korta texter för varje dag. En av texterna för juni är följande:
Du har skrivit ett brev till mig - med ord skrivna i träden, i vattnet, i solen.
Gör mig öppen så att jag kan läsa det du skriver.
Öppna ditt hjärta för Gud och tag emot sommarens välsignelse:
Må du vila på gröna ängar, må du finna frid vid stilla vatten,
må du dricka ur livets klara källa.

 Leif Selling, stiftsadjunkt för andlig vägledning