Meny

Sunne kyrkoruin

Enlig tradition skall Sunne kyrka och kastal ha byggts på 1178 på befallning av den norske konungen, Sverre Sigurdsson, som i slaget vid Andersön på vårvintern besegrat den jämtländska bondehären på Storsjöns is.

I Norden började man uppföra kastaler, vakt- och försvarsbyggnader av sten under 1100-talet. Kastaler är sällsynta i norra Sverige, vilket poängterar platsens speciella betydelse. De bägge kastalerna i Sunne och Brunflo tydliggör den kraftmätning, som pågick mellan den norska kungamakten och det svenska ärkebiskopssätet i Uppsala. Sunne kastal skadades vid ett åsknedslag år 1731. Försvarstornet kom att repareras, men fick med tiden förfalla och rasa samman. I samband med att Sunne kyrka uppfördes under 1830-talet revs stora delar av medeltidskyrkan för att återanvändas i nybyggnationen.

En arkeologisk undersökning har gjorts i kastalruinen. En mängd fynd tillvaratogs, bland annat ett silvermynt från slutet av 1200-talet och en del vardagsföremål, knivar, eldstål, järnbeslag, spikar, skedar, en slipsten, spelbrickor och keramikskärvor. Fynden har en spridning från 1200-talet fram till 1700-talet.

Några år tidigare hade ärkebiskopen i Uppsala utsett sin besittning i Brunflo till kyrkomaktens centralpunkt i Jämtland. På egendomen hade han omkring år 1170 låtit uppföra en kyrka tillägnad Norges helgonakonung Sankt Olof. Vid kyrkan lät han även resa en kastal.
Kastalen var ett försvarstorn. Det har funnits två sådana i Jämtland. Det andra är helt bevarat och finns vid Brunflo kyrka.

Efter segern befallde han de besegrade jämtarna att uppföra ett kapell åt honom i Sunne. Befallningen hörsammades och både kyrka och försvarstorn, kastal restes. För byggnation och underhåll pålades befolkningen skatt. Byggnaderna markerade segerherrens makt och blev inledningen till Jämtlands tillhörighet till Norge. Trots att Jämtland blev skattskyldigt under Norge kom landskapet i kyrkligt avseende att höra till Uppsala ärkestift.
Den gamla kyrkan var uppförd av kalksten och granit. Dörröppningen har funnits i södra långväggen och fönstren har varit rundbågiga. Invändigt har väggarna varit täckta med kalkmålningar. Bland annat skall det ha funnits en scen som föreställde Jesu intåg i Jerusalem.