Foto: Kajsa Åslin

Skogvaktare på studiedag om skogsbruk och rennäring

Hur kan skogsbruk anpassas för att minska störningen för rennäringen? Kanske finns svaret på den frågan i tallhedskogen i Rånddalen i Hede. Sedan 2015 bedrivs där ett försök med olika huggningsformer för att undersöka hur det påverkar tillväxten av marklavar.

Frosten ligger vit över myren den höstmorgon när Härnösands stifts skogvaktare är på väg mot demonstrationsområdet i Rånddalen. Stiftets egendomsförvaltning har en studiedag kring alternativa avverkningsmetoder. Ämnet för dagen är vad skogsbruket kan göra för att minska påverkan på renbetet.

Framme i tallhedskogen där försöket med olika huggningsformer bedrivs har även Sten Edlund, tidigare projektledare på Skogsstyrelsen, och Anja Fjellgren Walkeapää, från Mittådalens sameby, anslutit till gruppen.

Tallheden är en av samebyns vinterbetesmarker, här finns förutsättning för rikligt med marklavar och på de grövre tallarna växer trädlav. Här prövas olika huggningsformer på åtta utspridda ytor. Träd är sparade i cirklar av olika storlek, något område har få stora cirklar andra områden har många små cirklar. På vissa ytor följs träden tillväxt, på andra ytor är det marklavens förändring som studeras.

Det finns flera värden med det här försöket men mest är det nog för rennäringen som det kan ha betydelse.

Sten Edlund, tidigare projektledare på Skogsstyrelsen

Utformningen av ytorna kan påverka hur djupt och hur hårt snön packas på marken och hur solen kan värma marken. Det i sin tur påverkar hur renarna kommer åt sitt bete och hur marklaven växer. 
– Det finns flera värden med det här försöket men mest är det nog för rennäringen som det kan ha betydelse, säger Sten Edlund, som visat runt i området flera gånger sedan starten.

Även Anja Fjellgren Walkeapää har varit här många gånger. 
– Det är markberedningen som är den avgörande skillnaden för renarnas möjlighet till bete, menar hon.
På försöksområdet har marken inte harvats efter avverkningen, som är det vanligt förekommande sättet. Markberedningen har genomförts på ett skonsammare sätt, det innebär att högst en femtedel av marktäcket ska vara påverkat. På en del av området har återplanteringen gjort utan någon markberedning.
– Med skonsamma åtgärder hävdar sig marklaven bättre, menar Anja Fjellgren Walkeapää.

Intresset för hyggesfria metoder, som alternativ till trakthyggesbruket, växer i svenskt skogsbruk.
– Vi vill vara med i den utvecklingen och följer metodutveckling och forskningsrön inom området. Vi medverkar också själva i projekt som rör hyggesfritt skogsbruk, säger Max Enander, chef för egendomsförvaltningen i Härnösands stift.
I samarbete med Statens lantbruksuniversitet (SLU) bedriver Härnösands stift ett sådant försök i Bräcke och ytterligare ett försök kommer att starta i Föllinge. Nyligen togs även initiativ till ett samarbete med Future Forests om ett projekt med fokus på skogsbruk och renbete

Demonstrationsskogen i Rånddalen är ett samarbete mellan bland andra Skogsstyrelsen, den tidigare markägaren Bergviks Skog och Mittådalens sameby.
Kajsa Åslin

BILDTEXT: På studiedag om skogsbruk och rennäring: Fredrik Sätter, skogvaktare, Sten Edlund, pensionerad projektledare på Skogsstyrelsen, skogvaktarna Jan-Olof Eriksson, Gunnar Pamuk och Olof Grinde samt stiftsjägmästare Max Enander och Anja Fjellgren Walkeapää från Mittådalens sameby. Foto: Kajsa Åslin