500 år av förnyelse

Reformationen innebar mycket mer än att Luther spikade upp sina teser på slottskyrkan i Wittenberg. Hans 95 teser ledde till stora förändringar inom både kyrkan och politiken. Därför finns det många anledningar till varför Svenska kyrkan uppmärksammar reformationsåret, både innan och under år 2017, då det var 500 år sedan reformationen startade. Luther har bland annat bidragit till en allmänt ökad läsförståelse och Svenska kyrkans utbredning. Som en fotnot kan tilläggas att brevet med de 95 teserna som Martin Luther skickade till ärkebiskop Albrecht av Mainz med kritik mot avlatshandeln innan han spikade upp teserna på kyrkporten finns i original på riksarkivet i Stockholm. Brevet som sedan resulterade i att Martin Luther uteslöts ur den kyrkliga gemenskapen påven styrde över.

1527 beslutade riksdagen i Västerås att kyrkan i Sverige skulle bryta med Rom för att i stället följa den tyska reformationens spår. Tvärt emot Luthers egna ambitioner blev reformationen i Sverige ett projekt från ovan. Den nära alliansen mellan kungamakten och Luther har sannolikt bidragit till den svenska bilden av Luther som den store glädjedödaren. Statens påbud om luthersk katekesundervisning var tvingande.

Reformationen under 1500-talet påverkade alla kyrkor och hela samhället i västra Europa. För reformatorerna var det viktigt att var och en själv kunde läsa Bibeln. Därför spelade läskunnighet och undervisning en större roll: den enskilde skulle själv ta till sig evangeliet.

Upplysningen på 1700-talet innebar en fortsättning på reformationen som uttryck för tro på individens övertygelse. Reformationen har påverkat det svenska samhället när det gäller utbildning, folkrörelser och demokrati.  

År 1900-talet återupptäcktes Luther i svensk teologi. Biskop Einar Billing formulerade folkkyrkotanken som en effekt av Luthers lära om nåd. Endast Gud ska vara överställd i folkets kyrka. Folkkyrklig kan mera allmänt sägas vara en samhällstillvänd kyrka med "låga trösklar", som är öppen och tillgänglig för alla.