Foto: ryoji iwata

Ny forskning: svårt fastställa samband mellan brister i arbetsmiljö och strukturförändring

En ny forskningsrapport undersöker om lokala strukturförändringar i Svenska kyrkan påverkat arbetsmiljö och hälsa i berörda församlingar och pastorat. Forskarna lyfter en rad arbetsmiljöproblem och konstaterad ohälsa. Men påpekar att det kan vara rimligt att anta att arbetsmiljöproblemen fanns även innan strukturförändringen.

Det är de pensionerade forskarna Ann-Sophie Hansson och Per Hansson, som arbetat med folkhälsa respektive pedagogik, som på uppdrag av Kyrkans Akademikerförbund gjort undersökningen bland förbundets medlemmar i 25 pastorat som bildats sedan 2014 i olika delar av landet.

Undersökningen bygger främst på en enkät som besvarats av 214 personer, många är präster andra är diakoner och några är församlingspedagoger.

Av enkätsvaren framgår att de allra flesta upplever arbetsglädje. Men det finns arbetsmiljöproblem. Bristande delaktighet, måltydlighet och ledarskap är sådant som lyfts fram. Även obalans mellan kompetens och arbetsuppgifter ses som ett problem. Över hälften av dem som svarat på enkäten har seriöst funderat att sluta på sin arbetsplats, men orsakerna varierar och långt ifrån alla på grund av arbetsmiljön. Närmare hälften upplever att de fått mer att göra sedan det nya pastoratet bildades.

Sjukskrivning

Av männen har 12 procent angett att de under senaste året varit sjukskrivna på grund av stress. Av kvinnorna är det 20 procent som angett detta. Det är alltså vanligare bland kvinnorna än bland männen att stress leder till sjukskrivning.

Forskarna konstaterar att det är helt i linje med hur kvinnors och mäns sjukskrivning för psykisk ohälsa ser ut i samhället i stort. Det samma gäller den andel som anger att stress varit orsak till sjukskrivning, den ligger i stort sett på samma nivå som för befolkningen som helhet.

Upplevd ohälsa

När forskarna sammanfattar enkätsvaren syns även då en skillnad mellan kvinnor och män. Kvinnornas upplever sin hälsa sämre än medelvärdet för andra akademikeryrken, män upplever sin hälsa något bättre.

Här påpekar forskarna att kvinnornas lägre skattning av sin hälsa är i linje med andra så kallade kontaktyrken, alltså på samma nivå som mer jämförbara yrken som psykologer, sjukvårdspersonal, socialarbetare.

Arbetsmiljö

Forskarna redogör för en lång rad av undersökningar av arbetsmiljön i Svenska kyrkan, från 1990-talet och framåt. De konstaterar att arbetsmiljön i Svenska kyrkan i vissa avseenden är mer otillfredsställande än i arbetslivet i stort.

Sammanfattningsvis menar de dock att äldre rapporter visar på en mer problematisk arbetsmiljö än vad senare rapporter gör. Det tycks alltså som att arbetsmiljön förbättrats under senare år. Forskarna ser också en tendens till att arbetsmiljön är bättre i de större pastoraten än i de mindre.

Mot bakgrund av de tidigare konstaterade arbetsmiljöproblemen menar forskarna att det är svårt att fastställa att enkätundersökningens resultat kan relatera till den strukturförändring som genomförts. De menar att det kan vara rimligt att anta att den upplevt bristfälliga arbetsmiljön också är relaterad till tiden före strukturförändringen.

Ledarskap

I forskningsrapporten ingår även en intervjuundersökning. Endast 16 personer har intervjuats och de har själva anmält intresse för intervju. Av intervjuerna framgår att de nya organisationerna i de flesta fall nu – fyra år efter sammanläggningen – har satt sig. De inledande problemen, som upplevdes som stora, har minskat.

Avslutningsvis lyfter forskarna arbetstakt, delaktighet, måltydlighet och ledarskap som frågor att särskilt uppmärksamma i samband med nya pastoratsbildningar.

Kajsa Åslin
2018-11-05