100 personer som arbetar med barn och unga i stiftets församlingar samlades i Sundsvall för att höra honom berätta om sina erfarenheter. I boken Barnets mänskliga rättigheter i kyrkan skriver Lars H Gustafsson om FN:s konvention om barnets rättigheter och om vad dess ord innebär i en församlings vardag. Här får händelser och människor i en fiktiv församling, Ängarö, gestalta de delar av barnkonventionen som kan bli extra aktuella i kyrkan. Vi får bland annat träffa Li, vars storasyster har dött i en bilolycka och hur församlingen och föräldarna tacklar frågan om Li ska vara med på begravningen eller inte. Har föräldrarna rätt att tvinga henne för att de tror att det är bättre för henne i längden?
– Man kan läsa barnkonventionen på olika sätt. Dels är den ett folkrättsligt dokument, en internationell lag. De stater som anslutit sig till den har åtagit sig att följa det som står i den. Dels är den en etisk plattform som kan få stor betydelse när vi samtalar om hur vi ska leva med varandra, barn och vuxna, i Sverige och internationellt – och det är så den blir riktigt relevant för kyrkan, säger Lars H Gustafsson.
Sverige ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter 1990 och 2018 blir den också svensk lag. Kyrkomötet bestämde 2012 att alla beslut i Svenska kyrkan ska föregås av en barnkonsekvensanalys. Lars H Gustafsson tycker dock att församlingarna i Svenska kyrkan behöver bli bättre på det.
– Framför allt handlar det om att lyssna mer på barnen och då behöver man prata med riktiga barn, vilket man oftast inte gör. Barn har ofta väldigt bra idéer och är en bra samtalspartner. Vuxna och barn har massor att tillföra varandra, men det gäller att ta sig tid att se detta.
Jag har alltid uppfattat Jesus som en av de första riktigt tydliga barnrättsaktivisterna ...
Lars H Gustafsson
När Lars H Gustafsson bestämde sig för att skriva boken så funderade han först över om barnkonventionen verkligen behövdes i kyrkans värld. Kyrkan har ju evangelierna.
– Jag har alltid uppfattat Jesus som en av de första riktigt tydliga barnrättsaktivisterna, men sedan tänkte jag på hur långt kyrkan kommit på 2 000 år och jag måste säga att jag inte är imponerad av resultatet.
Barns mänskliga rättigheter i kyrkan är en lättläst bok som lockar till vidare samtal och diskussioner. Boken är dock inte någon redogörelse för en officiell syn på barnets rättigheter i Svenska kyrkan.
– Det här är en bok med syftet är att få igång ett samtal. Jag hoppas också att min genomgång av barnkonventionens mysterier kan bidra till att kyrkan får syn på sina egna texter om barnen och tar dem på större allvar också i vardagsarbetet. Kan konventionen dessutom bidra till ett gemensamt agerande till försvar för barnets mänskliga rättigheter både i Sverige och internationellt desto bättre!
Maria Eddebo Persson
2016-11-14