Meny

Nu mäts och registreras alla kyrkans byggnader

Med laser och tumstock till hjälp står Peter Kallin, fastighets- och kyrkogårdschef tillsammans med Peter Gäfvert, stiftets inhyrda byggkonsult, och mäter upp bruksarean av Ullånger kyrka. Det är ett arbete som alla församlingar ska utföra i höst och som ska resultera i ett gemensamt fastighetsregister för Svenska kyrkan nästa år.

– Det är inte svårt att mäta, men man måste vara noggrann och följa de uppsatta reglerna. Annars blir informationen inte jämförbar, säger Peter Gäfvert.

Kyrkomötet fattade 2016 beslut om att Svenska kyrkan ska arbeta gemensamt för att ta ansvar för alla sina kyrkor och övriga byggnader, samt att utjämningssystemet som finns för församlingarna ska förändras. Det första steget är ett gemensamt fastighetsregister. I registret kommer varje byggnad och bit mark som ägs av Svenska kyrkan att ingå.
– I Härnösand stift räknar vi med att det är ungefär 1 200 byggnader, allt från kyrkor till skjul, som ska mätas. Till det kommer all mark, men de mäts digitalt. Registret kommer att ge oss en bra överblick över hela fastighetsbeståndet. Det möjliggör och förenklar uppföljning och jämförelser och ger oss bättre förutsättning för analyser och beslut. Det kommer också vara en god hjälp i nästa steg, då alla ska formulera lokalförsörjningsplaner, säger Christian Ferm, byggnadsingenjör på Härnösands stift.

För att underlätta för församlingarna så har Härnösands stift erbjudit hjälp med att mäta upp deras byggnader. 15 av stiftets församlingar och pastorat har bestämt sig för att använda sig av det stödet. Peter Kallin har i stället valt att få starthjälp med att mäta Ullångers kyrka och sedan mäta resten av byggnaderna själv.
– När vi gick igenom alla papper kändes det lite besvärligt, men när vi väl kom igång var det inte så svårt alls. Jag har bra koll på det som behöver göras, säger Peter Kallin.

När inventeringen av byggnader och mark är gjord, skickas den till stiftet som sedan gör inregistreringen i fastighetsregistret. Den 1 januari 2019 ska registret vara klart. Sedan sätter arbetet med lokalförsörjningsplaner igång. Planerna kommer att bli ett instrument för planering av församlingens behov av lokaler i verksamheten.
– I lokalförsörjningsplaneringen handlar det inte längre enbart om fastighetsfrågor. Lokalförsörjningsplanen blir ett verktyg för att knyta ihop verksamheten, ekonomin och lokalerna så att det passar församlingen, säger Christian Ferm.

Fem delar ingår i beslutet om gemensamt ansvar. Förutom de två ovan nämnda ingår också: ökat stöd till mötesplatser och utbildning på fastighetsområdet, ett förändrat utjämningssystem med syfte att utjämna de ekonomiska förutsättningarna, så att alla församlingar får bättre ekonomiska möjligheter att fullgöra sin grundläggande uppgift och ta ansvar för sina kyrkobyggnader, överlåtelse av kyrka till trossamfundet Svenska kyrkan. Den sista delen handlar om att en församling kommer att kunna lämna över ägandet av en kyrka till trossamfundet som i sin tur ger förvaltningsuppdraget vidare till stiften. Vad det innebär är inte klart ännu, utan ska upp i kyrkomötet ytterligare en gång och tidigast 2022 kan en överlåtelse av en kyrka till nationell nivå bli verklighet.

Men hur var det nu med mätningen i Ullånger kyrka? När Peter Gäfvert och Peter Kallin var klara visade mätningarna att bruksytan på kyrkan är 460 kvadratmeter. 

Maria Eddebo Persson
2018-10-08

Fakta Gemensamt ansvar

Stora demografiska förändringar påverkar Svenska kyrkans verksamhet. Ändrade ekonomiska förutsättningar ställer krav på att minska kostnaderna, inte minst inom fastighetsområdet.

 

Svenska kyrkans församlingar äger tillsammans omkring 20 000 fastigheter, varav cirka 3 400 är kyrkobyggnader. År 2010 utgjorde kostnaderna för fastighetsförvaltning 27 procent av Svenska kyrkans totala kostnader. Dessa kostnader och olika demografiska och därmed ekonomiska förutsättningar kan göra det svårt för en del församlingar att fullgöra sin grundläggande uppgift och kunna ta ansvar för sina kyrkobyggnader.

 

Beslutet fattades för att ge mer resurser åt Svenska kyrkans uppdrag – att vara kyrka. Genom att ta ett gemensamt ansvar för ekonomi och fastigheter, kan Svenska kyrkans verksamhet fortsätta även när de ekonomiska resurserna blir mindre och medlemmarna blir färre. Till exempel med barntimmar, gubbfrukostar, sorgegrupper, själavård, öppen förskola, soppluncher och syföreningar. I Svenska kyrkan ska dörren alltid vara öppen!