Foto: Klipp ur filmen Kyrkan och skogen

Mer om kyrkan och skogen

Här följer ytterligare svar på frågor som berörs i filmen.

Vad är det för utredning som nämns i filmen?
Vid kyrkomötet 2021 lyftes ansvaret för ett hållbart skogsbruk i flera motioner och kyrkostyrelsens fick i uppdrag att, mot bakgrund av hur utvecklingen på skogsförvaltningens område generellt utvecklats, utreda hur Svenska kyrkans regelverk behöver formuleras för att säkerställa en så ekologisk, ekonomisk, socialt och andligt hållbar skogsförvaltning som möjligt.

I filmen nämns att kyrkan i framtiden kommer att avverka yngre skog än i dag, varför är det så?
Det som sägs i filmen gäller skogsbruk generellt. Ett skogsbruk som strävar efter god lönsamhet leder till att skogen avverkas när tillväxten avtar, då blir det mer lönsamt att plantera ny skog som börjar växa. Andra avvägningar kan göra att skogen får växa längre innan avverkning.

I filmen nämns att kyrkan har större andel yngre skog än genomsnittet i Sverige och alltså brukar skogen lite hårdare än genomsnittet. Varför?
Det är en följd av kravet på lönsamhet som Svenska kyrkan delar med  skogsbolagen. De många små privata skogsägarna kan ha andra mål med sitt skogsbruk. Jämförelsen kan också påverkas av de stormar som för några år sedan slog mycket hårt mot skogen i en del stift, särskilt i södra Sverige.

Filmen nämner att Svenska kyrkan kan ha stulit mark av samerna, stämmer det?
Det kan vara så att markområden som enskilda samer innehaft för länge sedan (som så kallade lappskatteland), på någon ort kan ha övertagits av kyrkan i samband med att lokala präster tilldelades mark för sitt uppehälle. Hur det gått till och om det kan ha skett på ett otillbörligt sätt i relation till lokala samer vet vi inte i dag. Inom ramen för de åtaganden som Svenska kyrkan gjort gentemot samerna kommer därför ett antal forskare att få uppdraget att undersöka kyrkans historiska agerande i markfrågorna.

I vilken omfattning har Svenska kyrkans skogsbruk att samsas på samma marker som rennäringen?
Renskötsel bedrivs på ungefär hälften av Sveriges yta, från norra Dalarna och Hälsingland och norrut. Uppskattningsvis hälften av den marken utgörs av samebyarnas året-runt-marker och hälften av vinterbetesmarker. Renskötselrätten är starkast på samebyarnas året-runt-marker. Mellan 1 och 1,5 procent av skogsmarken i den norra delen av Sverige förvaltas av Svenska kyrkan, den marken utgörs av många skogsskiften utspridda i tre stift och utgör sammantaget knappt en tredjedel av den skog Svenska kyrkan förvaltar. Av landets 51 samebyar finns de flesta i Luleå stift vars skogsbruk berör 30 samebyars betesområden, av de totalt 39 i Norbbotten och Västerbotten. I Härnösands stift finns elva samebyar och i Västerås stift finns en. 

Krav ställs på att Luleå- och Härnösands stift ska ansluta sin skog till en certifiering (FSC) som ger rennäringen en formellt starkare röst i samråden med skogsnäringen. Kommer stiften att göra det?
I december 2021 beslutade Luleå stift om en hållbarhetsstrategi för 2022-2025, ett av målen i strategin är att kartlägga och analysera strategiska, taktiska och operativa konsekvenser av certifiering enligt FSC i syfte att ansluta prästlönetillgångarna till det. Härnösands stift följer noga Luleå stifts analys av frågan, liksom den kartläggning som görs inom kyrkostyrelsens utredningsuppdrag.

Hur fungerar det i dag med Svenska kyrkans samråd med samebyarna om skogliga åtgärder?
Stiften i norra Sverige har samråd med berörda samebyar kring planering av olika avverkningar och stiften har strävat efter att utveckla samråden.

Vem bestämmer om kyrkans skog?
Riktningen bestäms av förtroendevalda på nationell nivå. I kyrkomötet har de beslutat om Svenska kyrkans övergripande regelverk och där anges syftet med Prästlönetillgångarna (som skogen är en del av). Förvaltningen av tillgångarna har kyrkomötet uppdragit till stiften att sköta. På stiften finns en egendomsnämnd eller ett egendomsutskott där förtroendevalda har övergripande ansvar för förvaltningen. Utdelningen av vinsten är det stiftsfullmäktige som tar ställning till. De förtroendevalda i Svenska kyrkan har utsetts av nomineringsgrupper eller partier att kandidera i kyrkovalet och får sina uppdrag i fyraåriga mandatperioder.