Meny

Lokal närvaro syftet med strukturarbetet

BISKOPENS DEBATT | Härnösands stift finns ett 15-tal självständiga församlingar eller pastorat som inom en snar framtid riskerar att inte ha ekonomi och personal för att bedriva den verksamhet som medlemmarna har rätt att förvänta sig och svenska staten kräver. De utredningar som därför inleds i höst utgår från ett gediget material kring hur stabilare organisationer kan säkra Svenska kyrkans lokala närvaro.

2007 års kyrkomöte beslutade att utreda de bästa möjliga organisatoriska förutsättningarna för att landets församlingar, och då särskilt landsbygdens församlingar, inte skulle försvinna eller bli utan verksamhet. Istället skulle församlingarna få adekvat stöd för att mäkta med sin grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Som underlag i utredningen fanns erfarenheter från tidigare pastoratsbildningar, de kyrkliga samfälligheterna, samt framtidsprognoser om ekonomi och medlemstapp som – kan vi nu konstatera – har uppfyllts med råge.

Slutresultatet lades 2012 fram i betänkandet Närhet och samverkan som också innehöll teologiska överväganden kring församlingsbegreppet. Efter en remissomgång där församlingar och pastorat hade möjlighet att påverka utredningen behandlades betänkandet av kyrkomötet 2013. Med detta underlag fattades så beslutet om en ny organisation för hela Svenska kyrkan.

Grundtanken i den nya organisationen är att tydligare än tidigare markera ansvaret för församlingen som Svenska kyrkans primära enhet. Begreppet pastorat fick en ny betydelse som samverkansform mellan församlingar i en organisation där församlingarnas rätt och skydd tydliggjordes. Varje församling i ett pastorat ska ha ett eget församlingsråd och en ansvarig församlingspräst, hela den grundläggande uppgiften ska utföras i församlingen och församlingen ska ha ett regelbundet gudstjänstliv. Allt detta regleras i pastoratets och församlingarnas församlingsinstruktion och står därmed även under domkapitlet tillsyn.

Pastoratets uppdrag är att göra det möjligt för församlingarna att finnas kvar med verksamhet och personal lokalt, genom att de avlastas kostnader och ansvar för fastigheter, administration, arbetsgivarskap och begravningsverksamhet. Dessa områden omfattas av en mängd ofta komplicerade lagar och regler som lättare kan efterlevas om kostnaden för den kompetens som behövs delas. Genom denna samverkan bör också det totala antalet anställda inom administration och förvaltning på sikt kunna minska till förmån för personal inom den grundläggande uppgiften.

Pastoratets uppdrag är att göra det möjligt för församlingarna att finnas kvar med verksamhet och personal lokalt

Enligt vår kyrkas ordning är det stiftsstyrelserna som ansvarar för att stiftet är indelat i bärkraftiga enheter. För att nå det ekonomiska underlag som krävs för församlingarnas åtaganden har stiftsstyrelsen i Härnösands stift bedömt att församlingarna behöver samverka i pastorat om minst 10 000 medlemmar, dock med tillägget att även geografiska förutsättningar skall vägas in. Bedömningen utgår från arbetsgivarorganisationens utredning Ökad samverkan i Svenska kyrkan. Inriktningen för strukturarbetet som fastställdes i februari i år, innehåller dessutom krav på att alla pastorat eller självständiga församlingar ska ha personal anställd inom samtliga fyra församlingsprofiler: präst, diakon, pedagog, kyrkomusiker.

I Härnösands stift finns 15 pastorat eller självständiga församlingar med mindre än 5 000 medlemmar. Stiftets medlemsmässigt största enhet har inte mer än 20 000 medlemmar. Som jämförelse har Malmö, ett av landets medlemsmässigt största pastorat, över 130 000 medlemmar. Geografiskt är landets största pastorat, Södra Lappland, mer än dubbelt så stort som de största pastoraten i vårt stift. Med dessa jämförelser vill jag tydliggöra att stiftsstyrelsen genom inriktningsbeslutet - om ett medlemsunderlag på minst 10 000 medlemmar - inte tagit initiativ till att utreda några storpastorat i Härnösands stift.

De utredningar som ska komma fram till vilka pastoratsbildningar som är lämpligast att göra, kommer att genomföras med start i höst. De bygger på en dialog som förs, via kontraktsprostar och handläggare på stiftskansliet, med berörda kyrkoherdar och förtroendevalda runt om i stiftet. Det första samrådsmötet hölls innan sommaren, en viktig inledning och grund för en utredning om en ny pastoratsbildning. Parallellt med samråd och utredning inleds, i samarbete med kyrkokansliet och två andra stift, en utvärdering av tidigare pastoratsbildningar.

För den som vill fördjupa sig mer i bakgrunden till strukturarbetet i Svenska kyrkan rekommenderar jag dels att läsa ovan nämnda utredning (Närhet och samverkan) samt kapitlet om kyrkans organisation i mitt nyligen utkomna herdabrev (Nu är Guds tid). En fortsatt dialog kommer att föras direkt med berörda församlingar och pastorat i Härnösands stift.

Eva Nordung Byström, biskop i Härnösands stift

Läs även biskopens tidigare text om strukturfrågan (publicerad i maj 2018):
Nu ritas framtidens karta över Härnösands stift