Karin Härjegård växte upp i Hede och fick ibland höra talas om Margareta Klingspor och händelser som inträffat under krigsåren. Det berättades att hon utförde storverk i byn.
– Min mamma hittade ett kassettband med en radiointervju med Margareta som var en timme långt. Där berättade hon om allt hon gjort. Det var otroligt fascinerande och jag undrade varför vi inte kände till detta. Varför har vi inte fått läsa om det här i skolan? säger Karin Härjegård
Karin ville att berättelsen om Margareta Klingspor skulle bevaras och började därför dokumentera det som sades på bandet och blev nyfiken på att få veta mer. Hon började intervjua de äldre som bodde i Hede samtidigt som Margareta Klingspor. Materialet växte och växte.
– Ju mer jag skrev om henne, desto mer levade blev hon för mig.
Margareta Klingspor gick ofta klädd i en gul kappa och blev därför kallad ”Gula faran” av sin omgivning som blev provocerade och skrämda av en kvinna som valde att gå utanför normen och inte bara var hemma och födde barn. Hon kom till Hede 1937 och bodde där fram till 1943 med sin man Wilhelm som var byns provinsialläkare. Margareta kunde inte nonchalera sin drivkraft och sin vilja att göra någon nytta. Hon var ordförande i den lokala Röda Korset-kretsen och hon drog igång en rad projekt som till exempel att ordna vatten och avlopp till alla hushåll i Hede, ordnade så att alla barnen fick läkarundersökning på skoltid, startade en skolbespisning, ordnade en flyktingförläggning för flyktingar från Norge, startade en allmän tvättstuga i byn, startade en ko-fond och ordnade hemsamariter till byarna runt omkring Hede.
Ju mer jag skrev om henne, desto mer levade blev hon för mig.
Karin Härjegård
Det tog åtta år från att idén om boken föddes till att den blev klar. Boken som började med ett faktainsamlande slutade som en historisk roman skriven i jag-form. Margareta Klingspor får genom Karins fantasi själv berätta sin historia.
– Jag har blandat berättelserna som jag har lyssnat på med mina egna fantasier. Jag har ett rikt fantasiliv, säger Karin och ler.
Karin tog kontakt med ett barnbarn till Margareta Klingspor för att berätta att hon skrivit boken att den är hennes tolkning av dessa personer som kanske inte stämmer helt överens med verkligheten.
– Jag ville också berätta hur jag porträtterar Margaretas man Wilhelm, för det är kanske inte ett jättetrevligt porträtt av honom, säger Karin Härjegård.
Barnbarnet blev väldigt glad över att Karin skriver om hennes mormor och inte alls besviken på hur morfadern porträtteras.
– Hon sade: ”Det där är på pricken min morfar, han var så där fyrkantig. Det kändes skönt att hon tog det så, säger Karin.
Karins mormor som hon tidigare har berättat om i musikföreställningen ”Kallad” har hon också valt att väva in i boken.
– Jag ville ha med en vanlig bondhustrus liv, för Margareta Klingspor var allt annat än vanlig. Jag inser också att min mormor kan ha träffat Margareta och att de kanske kände varandra eftersom de bodde i Hede samtidigt, men jag vet inte om det var så.
Karin Härjegård som är född och uppvuxen i Hede har i boken lyckats bra med att beskriva Margareta Klingspors känsla av att vara utböling och inte riktigt passa in i byn.
– Jag skulle säga att jag har båda perspektiven, både utifrån och inifrån. Jag flyttade från Hede redan som 16-åring, så jag har bott längre tid av mitt liv ifrån Hede än vad jag bott där. Men jag känner mig som Hedebo.
När boken ”Den där elden inom” kom i november 2013 så hade Karin releasefest för boken i Hede och det kom väldigt mycket människor till evenemanget.
– Den fick ett fantastiskt stort mottagande i Hede. Det hade inte alls förväntat mig. Det är många som har hört av sig och säger att det är roligt att läsa om Hede och om personer som fanns i byn på den tiden.
Maria Eddebo Persson
2015-01-19