På plats när boken om nomadskolorna presenterades på Jokkmokks marknad: från vänster Kaisa Huuva, redaktör för boken, Sylvia Sparrock, Samiska rådet i Svenska kyrkan, Erik Oscar Oscarsson, medverkande i boken, Ingrid Inga, Samiska rådet i Svenska kyrkan, Sagka Stångberg, medverkande i boken, biskop Eva Nordung Byström, Härnösands stift, Ellacarin Blind redaktör för boken och Ylva Jannok Nutti, medverkande i boken. Längst fram sitter Ibb Ristin Tuorda, 99 år och den äldsta medverkande i boken.
Foto: Joakim Nordblom

Kyrkan gör upp med rollen som förtryckare

I en ny bok om de nomadskolor som växte fram i början av 1900-talet synliggörs kyrkans roll i det förtryck som har utövats mot samerna. – Vi är många som inte haft full insikt i vad samer utsatts för i det förflutna, bland annat genom skolväsendet som kyrkan länge var en del av, säger biskop Eva Nordung Byström som presenterade boken vid ett seminarium på Jokkmokks marknad.

I boken berättar äldre samer om sina minnen från tiden i nomadskola. Det är gripande berättelser om misshandel och rädsla, om hemlängtan och om att tvingas tala ett annat språk än sitt modersmål. I en av berättelserna ges en bild av tillvaron på Änge nomadskola i Undersåker i västra Jämtland, under några år i slutet av 1930-talet:

När jag kom till Änge började jag hata skolan. Både personalen och lärarna var hårda. Och den gamle prästen, kyrkoherden, var som ”hin håle” själv. På fredagarna kom han till skolan för att ha kvällsbön. Då läste husmor upp vad vi hade gjort för rackartyg och så skulle prästen tukta oss.

Boken med den talande titeln ”När jag var åtta år lämnade jag mitt hem och har ännu inte kommit tillbaka” – Minnesbilder från samernas skoltid har tillkommit efter ett beslut i kyrkostyrelsen.
– Jag hoppas och ber att boken kan leda till ett försoningsarbete inom Svenska kyrkan värt namnet. En försoningsprocess som också, genom att inte bara bestå av ord utan även handling, kan påverka det svenska samhället till en liknande process, säger Eva Nordung Byström.  

Våren 2012 fattades beslut om två projekt med syfte att dokumentera och synliggöra kyrkans roll i det förtryck som utövats mot samerna. Det ena har resulterat i boken om nomadskolorna. Det andra i en vetenskaplig antologi, en vitbok, som kommer ut om en dryg månad.

Boken om nomadskolorna innehåller förutom berättelserna från skolmiljö även olika perspektiv på de ideologier som låg bakom utbildningen av samer. Bland annat beskrivs hur statsmakt och kyrka genom utbildningsväsendet försökte assimilera och kolonisera den samiska befolkningen. Särskilt uppmärksammas tidsperioden 1913–1940, en tid då rasbiologiska idéer var rådande.

Boken är utgiven på Verbum förlag (2016), redaktörer är Kaisa Huuva och Ellacarin Blind.

2016-02-05
Kajsa Åslin

 

Boken om nomadskolorna
Boken om nomadskolorna Foto: IKON

Läs Per Gustav Sparrocks berättelse

En av berättelserna i boken om nomadskolorna handlar om Per Gustav Sparrock från Jijnjevaerie, Hotagens sameby och hans tid på Änge nomadskola i Undersåker.

I vanlig ordning fick vi gå ut i skogen för att leta efter ris som läraren kunde använda för att slå oss.

ur Per Gustav Sparrocks berättelse i Nomadskoleboken

Per Gustav Sparrock var elev där i slutet av 30-talet och skriver i boken att han alltid önskat skriva ned allt som hände under tiden på nomadskolan. Det skulle ha blivit en bok med titeln ”Mina tre hundår i Änge”.

Nu kom han i stället att medverka i Svenska kyrkans bok om nomadskolorna. Men Per Gustav Sparrock fick aldrig se den färdiga boken i tryck. Han avled i augusti 2015, 86 år gammal.

Läs ett utdrag ur boken här. (pdf-fil)

 

Kan sorg ärvas?

Fredag 5 februari talade biskop Eva Nordung Byström vid seminariet i Jokkmokk  där Svenska kyrkans bok om nomadskolorna presenterades.

Biskop Eva Nordung Byström talar i mikrofon
Biskop Eva Nordung Byström vid sitt tal den 5 februari Foto: Joakim Nordblom

Kan sorg ärvas? Kan skuld ärvas? Kring detta resonerade biskopen i sitt tal.

Läs hela talet här (pdf-fil)