Foto: Jenny Michanek

Frösö, Sunne och Norderö församling sjunger in trettondagen

På den trettonde dagen i julhelgen är det dags för de vise männen att göra entré i julkrubban. De kommer från olika håll i världen och har följt stjärnan som visar dem vägen till det nyfödda barnet i stallet. Margita Paulsson, kyrkomusiker och Jenny Michanek, kommunikatör från Frösö, Sunne och Norderö församling framför psalm 434

På den trettonde dagen i julhelgen är det dags för de vise männen att göra entré i julkrubban. De kommer från olika håll i världen och har följt stjärnan som visar dem vägen till det nyfödda barnet i stallet. De har med sig gåvor till barnet – guld, rökelse och myrra. Guldet kan sägas visa på Jesus som blivande kung och rökelsen står för bönen som stiger upp till Gud. Myrran var en olja som användes för att smörja kroppen när någon hade dött, och sägs peka på Jesu förestående död långt senare.

Högtiden på trettondedag jul kallas också för Epifania. Det är grekiska och betyder uppenbarelse. Det knyter an till den tidiga kyrkans firande och är något vi har gemensamt ekumeniskt med övriga delar av kyrkofamiljen i världen. Vi firar att Gud uppenbarar sig i Jesus för hela världens skull. De vise männen symboliserar för oss olika världsdelar och när de reser hem till sina ursprungstrakter tar de med sig budskapet dit och sprider på så sätt budskapet till hela världen.

Trettondedag jul uppmanar till mission – att vi tillsammans sprider budskapet om Guds son i den värld vi lever i.

Trettondedagstiden utgörs av några veckor i januari med texter i evangelieboken om Jesu dop och om möjligheterna att söka sig till livets källa och komma till tro. Det är en period då vi vänder oss utåt och försöker visa på vägar till tro för alla människor, innan förfastan och fastan tar vid och vi vänder oss inåt och ser över våra egna liv inför påskens firande.

Kyrkans år har fler årstider än det kalenderår vi är vana att relatera till. Första halvan av kyrkoåret består av advent, jultiden, trettondedagstiden, fastan, påsktiden och pingst. Andra halvan av kyrkoåret kallas för Trefaldighetstiden och i den ingår ett antal årstider och högtider som definierar vilken kyrkoårstid vi är inne i. Kyrkoåret hjälper oss att leva i alla delar av kristen tro och inte fastna i en. Det kan berika vårt sätt att se på livet och ge oss trygga ramar och rutiner som återkommer varje år. Psalmerna i Den svenska psalmboken kan hjälpa oss att få syn på och fördjupa de olika årstiderna under kyrkoåret.