Frösö medeltida kyrka

Frösön var redan i förhistorisk tid Jämtlands centralord. Kyrkan är bygd på Hov, en förkristen kult- och samlingsplats, helgad åt fruktbarhetsguden Frö. Stenkyrkan från romansk tid med smalare lägre rakslutet kor uppfördes vid slutet av 1100-talet.

Vid en arkeologisk utgrävning i samband med en ombyggnation år 1984 upptäcktes under koret en björkstubbe omgiven av djurben från björn, svin, älg, får, nötkreatur, kronhjort, ekorre och häst. De C14 analyser som utfördes vid Naturhistoriska museets laboratorium visade att trädet fällts omkring 1060 med en tidsmarginal på +75 år, vilket innebär, att kyrkan kan ha byggts vid samma tid som Sveriges nordligaste runsten, Frösö runsten, restes. Det är tänkbart att man valt att uppföra kyrkan och att trädet stått i denna offerlund. Om så är fallet, är djurbenen nedfallna delar av de offerdjur som hängt i trädet.

Det ursprungliga västtornet är stympat och utgör nu vapenhus. Kyrkan har aldrig utvidgats. Sakristian tillkom sannolikt vid 1500-talets början. Öppningen i muren mellan kor och långhus var före år 1775 smalare än nu. En brand år 1898 förstörde kyrkans väggmålningar från 1600-talet, men inventarierna räddades. I kyrkan finns en replik av länets enda bevarade relikskrin. Originalet är en medeltida förminskad kopia av det träskrin i Trondheim, Norge, där Olof den heliges ben förvarades.