Samtidigt med allt det fina som sommaren innebär så är det mycket som oroar i dessa tider: klimatkris, krig och ett allt mera våldsamt samhälle. Det får mig att tänka på hopp och optimism.
Ibland används de båda orden hopp och optimism som om de betydde samma sak. Ser en lite djupare på vad orden betyder så visar det sig att det är ganska stor skillnad. Den som är optimist tror att saker och ting ska bli bättre och lösa sig med tiden. Även om oddsen är dåliga så bryr sig optimisten inte så mycket om dem. Glaset är för optimisten halvfullt medan samma glas för pessimisten är halvtomt.
Visst finns det mycket hos optimism som liknar hopp, men hoppet handlar mer om handling och motivation. Hoppet är en mycket stark drivkraft. Den sydafrikanske ärkebiskopen Desmond Tutu som var med om att förändra sitt land sade att ”hopp är att kunna se att det finns ljus, trots allt mörker”. Hopp är inte att tro att allt blir bra, hopp är att fokusera på det ljus som finns och att låta det ljuset få skina starkare.
Djupast sett är grunden för en kristens hopp Jesu verksamhet och budskap. Trots att han var med om det allra djupaste mörker så kunde han förmedla att det trots allt finns hopp. Alltid. Att kärlekens seger över ondskan inte är en optimistisk fantasi utan den grund som har gett kristna hopp i alla tider. Också nu.
Jag är övertygad om att det är mycket viktigt att vi bärs av hopp för att få kraft att ta nya tag och orka arbeta för en bättre morgondag, även om det kan vara svårt att vara optimist. Jag hoppas att sommarens utställning kan hjälpa dig att bäras av hopp.
Med önskan om Guds välsignelse, Lars Björksell Kyrkoherde