Klimatarbetet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna.
Med utgångspunkt i Agenda 2030 (FN:s globala mål) och Kyrkornas miljödiplomering för hållbar utveckling har Svenska kyrkan arbetat fram en Färdplan för klimatet. Denna färdplan innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna.

Klimatförändringarna är inte en fråga som kan skjutas på framtiden – effekterna är kännbara redan idag. 

I färdplanen finns tre effektmål formulerade som ska vara uppnådda 2030: 
1. Klimatneutralitet
Svenska kyrkan ska vara klimatneutral senast år 2030, det vill säga inte lämna något nettobidrag till den globala uppvärmningen. Målet ska till största delen nås genom utsläppsminskningar inom vår egen verksamhet. Detta är till exempel produktion av effektiv energianvändning, produktion av förnybar el och fossilfria tjänsteresor.
2. Värderingsförändring
Svenska kyrkan ska verka för den värderingsförändring som vi som mänsklighet behöver åstadkomma och lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen. Detta kan bland annat ske genom att integrera klimatarbetet i kyrkans uppdrag.  
3. Bidra till klimaträttvisa
Svenska kyrkan ska stärka stödet till de människor som drabbas mest av klimatförändringarnas effekter trots att de bidragit till dem allra minst. Detta sker till exempel  genom Act Svenska kyrkan och andra samarbetspartners.

Fjärilsmatare
När det blir fina dagar tidigt på våren kan fjärilarna vakna. När de vaknar så här tidigt, finns det bara ett fåtal blommor att suga nektar på.
Vi hjälper till med lite mat och gör en fjärilsmatare. Det gör man med hjälp av sockervatten, fruktsaft och lite jäst. Allt man behöver är en petflaska och en remsa från disktrasan - tänk på att den skall vara komposterbar.

Faunadepå
En faunadepå är en utplacerad hög med stockar, stubbar eller grenar som skapas med syftet att stärka den biologiska mångfalden. Hotade arter som är beroende av död ved får en chans att överleva och sprida sig i omgivningarna.

Högväxande gräs
Att bevara och öka den biologiska mångfalden är ett hett ämne.
Biologisk mångfald är viktigt för att bibehålla ekosystemen som i sin tur bidrar med ekosystemtjänster vilka är vitala för jordens och människors välmående
Det finns många vetenskapliga studier som visar att kortklippta gräsytor inte gynnar den biologiska mångfalden. Höga gräsytor har generellt bättre förutsättningar för en biologisk mångfald i jämfört med kort klippta gräsytor. Högväxande gräsytor tillåter växtindividerna att blomma, sprida sig och därmed skapa en högre biologisk mångfald, samt gynna insekter och småkryp.
För att skapa en högre biologisk mångfald borde gräset klippas mer sällan eller lämna vissa partier/ områden helt oklippta.

Stenmurar har ofta höga naturvärden och är en viktig funktion i ekosystemet genom den variation de skapar i jordbrukslandskapet. De utgör livsmiljöer och spridningskorridorer för många växt- och djurarter som till exempel lavar, mossor, grod- och kräldjur, insekter, spindlar, fåglar och smådäggdjur.

Fågelholkar
Fågelholkar skyddar fåglar och deras bon mot väder och rovdjur. Naturligt bygger många fåglar sina bon inuti ihåliga gamla träd, men ihåliga träd är svåra att finna och fåglarna behöver därför hjälp. Genom att bygga en fågelholk kan du ge fler fåglar chansen att tryggt föda upp sina ungar.
Om du sätter upp nya fågelholkar under hösten och vintern så hinner de både vädras ut ordentligt och få lite patina så att de smälter in naturens färgskala, innan det är dags för fåglarna att flytta in och skaffa sig ungar. Nya holkar som hängs upp på våren blir sällan bebodda första sommaren, utan fåglarna väljer hellre en äldre holk att bygga bo och lägga sina ägg i. Holkarna fungerar även som övernattningsutrymmen för fåglar som stannar kvar över vintern. 

Kompost
En kompost är ett ställe eller en behållare där man lägger biologiskt nedbrytbart hushållsavfall eller trädgårdsavfall som ska brytas ned och bli jord. Komposten är en del av ett kretsloppssystem där det organiska avfallet bryts ned på ett naturligt sätt av mikroorganismer (svampar och bakterier) och större organismer (till exempel maskar).
Denna nedbrytningsprocess kallas kompostering och är ett sätt att ta hand om biologiskt nedbrytbart hushållsavfall eller trädgårdsavfall. När processen är klar återstår jord, som kan användas i till exempel planteringar eller för att blanda med annan jord som jordförbättringsmedel.

Insektshotell
Ett insekthotell skapar hem för bin, fjärilar, nyckelpigor, skalbaggar och andra viktiga insekter.
Ett insekthotell är ett konstgjort hem för insekter, bin och fjärilar. Ett insekthotell ger insekterna en plats att bo i trädgården. Om du placerar det på en solig plats, kan du få uppleva hur insektshotellet besöks år efter år.
Insekterna använder främst insekthotellet för att lägga ägg eller eventuellt övervintra. Vuxna insekter stannar inte, utan oftast lägger de ägg och flyger sedan iväg igen.