Redan under 40-talet fanns planer på att bygga en kyrka på berget. År 1957 när Hägersten brutits loss från Brännkyrka församling och blivit sin egen, påbörjades planläggning av den nya kyrkan.
Det första sprängskottet avlossades av biskop Helge Ljungberg den 5 september 1959, och den 17 december 1961 invigdes Uppenbarelsekyrkan av samme biskop under medverkan av bland annat kungen och drottningen.
STORT BEHOV AV KYRKOR I FÖRORTERNA
Uppenbarelsekyrkan har kommit till under en tid då det byggdes fler kyrkor än någonsin tidigare i Sverige.
Den stora ommöbleringen av landet då folket på landsbygden flyttade till städerna, och de som bodde i nedslitna stadskärnor skulle ut till de nya förorterna gjorde att behovet av kyrkor var stort.
Det var ett behov som emellertid till en början kanske var en smula underskattat, men man trodde att den moderna människan i det sekulariserade folkhemmet knappast hade något större behov av helgedomar.
KYRKAN TAR PLATS I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD
Kyrkan som fast punkt i en föränderlig värld visade sig ha större betydelse än man trott och när det intensiva kyrkobyggandet kom i gång under mitten av femtiotalet blev kyrkorna ett självklart inslag i det nya samhällsbygget.
Tiden med stora katedralliknande kyrkor var dock förbi, nu talade man i stället om småkyrkan där själva kyrkorummet utgjorde en del i en församlingsanläggning som skulle kunna användas alla veckans dagar.
En arkitekttävling anordnades 1953 om hur småkyrkan skulle kunna gestaltas. Tävlingen vanns av arkitekten Johannes Olivegren (1926-89) från Göteborg, som sedan kom att bli en av de mer framstående svenska kyrkoarkitekterna under 50- och 60-talen.
Ett tjugotal kyrkor i landet bär Olivegrens signatur. Till höjdpunkterna i denna spännande arkitektgärning hör definitivt Uppenbarelsekyrkan i Hägersten.
Betong och tegel på Vallfartsberget
Uppenbarelsekyrkan, med en dominerande öst-västlig riktning, består av två stora huskroppar i ljus betong som skjuter upp ur en omgivande krans – eller borgmur som Johannes Olivegren kallade den – av lägre partier i gult tegel.
Den omgivande borgmuren innehåller i två plan utrymme för all den verksamhet som hör till en församling med stor verksamhet, dessutom sträcker sig kyrkorummets sidopartier ut i borgmurens östliga avslutningar.
Nedsprängt i berget under kyrkan finns ett urnkolumbarium i två etager med plats för närmare 23 000 urnor. Kyrkans huvudentré är belägen i söder.
