Somrig bild vid minneslunden i Gustav Adolfs kyrka. Gula blommor syns i förgrunden.
Foto: Jessica Karlsson

Gravar och gravsättningar

Står du inför valet att välja gravplats? Det finns flera olika alternativ för gravsättning att välja på. Den avlidne kan kremeras eller jordbegravas.

Vid val av gravsättning är det i första hand viktigt att ta hänsyn till eventuella önskemål den avlidne själv uttryckt. Habo pastorat erbjuder fyra olika slag av gravsättningar.

Kremering eller kistbegravning

Kremering betyder att kistan med den avlidne bränns till aska och sedan gravsätts. Vid en kistbegravning sänks kistan ner i en grav. Beroende på vilket av dessa man väljer, finns olika typer av gravar och gravsättning att ta ställning till. 

Olika typer av gravplatser

Det finns fyra olika slag av gravsättningar:

  • Kistgrav. Den döda kroppen placeras i en kista, och kistan begravs i jorden. Över kistgraven reser de anhöriga ofta en gravsten. Eller så används en redan befintlig familjegrav. Kistgravar finns på alla våra kyrkogårdar. 
  • Urngrav. Den döda kroppen kremeras. Askan läggs i en urna, som begravs i jorden. Över urngraven reser de anhöriga ofta en gravsten. Eller så används en redan befintlig familjegrav. Urngravar på alla våra kyrkogårdar. 
  • Minneslund. Den döda kroppen kremeras. Askan strös ut eller grävs ner i en minneslund, som är ett område där stoftet från fler människor finns. Minneslunden är anonym – där finns inga personliga stenar och namnet på de döda finns inte skriva någonstans. Anhöriga får inte delta. Minneslundar finns på alla våra kyrkogårdar. 
  • Askgravplats. Den döda kroppen kremeras. Askan strös ut eller grävs ner på ett område där stoftet från fler människor finns. På en gemensam yta finns namnen på de döda angivna. Anhöriga får delta om de önskar. Askgravplats finns för närvarande bara på Habo kyrkogård.

De flesta begravningsplatser är allmänna – för alla

I Sverige har vi så kallade allmänna begravningsplatser. Oftast ligger dessa platser på kyrkans mark. Alla som är folkbokförda i Sverige och betalar kommunal inkomstskatt, betalar en begravningsavgift. I avgiften ingår att man får gravsättas på en allmän begravningsplats och ligga begravd där under 25 år. Anhöriga kan välja att förlänga gravrätten ytterligare efter 25 år.

Begravningen ska äga rum inom en månad

Sverige har en begravningslag. Den säger att den döda måste kremeras eller gravsättas senast en månad efter dödsfallet. Om kroppen kremeras ska askan gravsättas inom ett år efter kremationen.

Om det finns särskilda skäl att vänta längre, kan du begära anstånd hos Skatteverket.

Den döde kan begravas på en annan ort

De flesta begravs på den ort där de bodde innan de dog, eller på orten där de föddes. Om det finns plats, går det bra att begrava den döde på en annan ort, där hen inte var folkbokförd.

Närbild på toppen av en gravsten.

Att ansvara för en grav

En person som var folkbokförd i Sverige innan den avled, har rätt att få begravas på en av våra allmänna begravningsplatser. En anhörig brukar få ansvaret för graven. Den personen kallas för gravrättsinnehavare.

Har du frågor?

Kontakta Nisrine Hedin
tel. 036-496 11
mejl: nisrine.hedin@svenskakyrkan.se