Om kyrkovalet
I kyrkovalet röstar väljarna om vilka som ska vara med och bestämma i Svenska kyrkan de kommande fyra åren.
Vad kyrkovalet handlar om
Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,5 miljoner medlemmar. Den kristna grunden innebär ett engagemang för alla människors värde och värdighet och för ett aktivt miljö- och klimatarbete.
Som medlem bidrar du till gemenskap, glädje, fördjupning och sammanhang för dig själv och andra, till exempel genom dop, bröllop, andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter.
Du bidrar också till att bevara vårt gemensamma kulturarv, i form av byggnader och traditioner och du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg.
Varför kyrkovalet finns
Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att ta initiativ och dela ansvar. Genom hela kyrkans historia har människor valts för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar.
I Lag om Svenska kyrkan, som trädde i kraft 1 januari 2000 i samband med kyrka-stat separationen, regleras statens förhållande till Svenska kyrkan och den beskriver bland annat att Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka. Därigenom ges var och en som tillhör kyrkan möjlighet att påverka hur församlingen ska fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiften och den nationella nivån ska främja den uppgiften. Den breda delaktigheten i kyrkans styrelse har också sin grund i kristen människosyn och det gemensamma ansvaret, på dopets grund, för kyrkans alla angelägenheter. Valhandlingen kan även ses som ett uttryck för samhörigheten med kyrkan.