Kapellet byggdes 1902 men kallades till att börja med "kyrksal". Dessutom hette byn på den tiden ännu Rävvåla. Befolkningen hade ökat dramatiskt i Rävvåla när gruvbrytningen i Långfallsgruvan hade startats. Därmed hade Rävvåla skola blivit för liten för det växande elevantalet. Rävvåla var i behov av en ny skola. Skolutbildning hade från början varit kyrkans uppgift. Då det också var långt till moderkyrkan i Grangärde var tanken på att kombinera det nya skolbygget med att samtidigt också skapa ett kyrkorum inte långsökt.
Resultatet blev att den nya skolan i Rävvåla, som togs i bruk hästterminen 1902, också innehöll en kyrksal. Skolan hade två klassrum och det norra klassrummet blev utformat för att också kunna användas som gudstjänstrum. Det är oklart hur utformningen av rummet gjordes för att tjäna båda uppgifterna men rummet användes både som skolsal och som kyrksal.
Rävvåla fick sin tredje skolbyggnad 1915 och all undervisning flyttades dit. Troligen inreddes kyrkorummet i 1902 års skolbyggnad då enbart som kyrksal. Ett altarbord placerades då vid kyrksalens södra vägg och en tavla med Leonordo da Vincis Nattvarden fungerade då som altartavla. Salen försågs med 12 enkla "bönhusbänkar", sex på vardera sidan av en mittgång. Salen fick också ett orgelharmonium med två manualer och pedaler. Det drevs av en manuellt pumpad luftbälg.
Kyrksalen renoverades första gången omkring 1927. Då ändrades orienteringen av kyrksalen så att koret fanns vid salens norra vägg. Kyrksalen användes också för föreläsningar. Då placerades en projektionsduk framför altaret om föreläsarna ville visa projicerade bilder. Gudstjänster hölls vid den här tiden ungefär varannan helg utom på sommaren. Alla skolavslutningar hade också högtidliga samlingar i kyrksalen