Kostnader för en begravning

Dödsboets pengar ska först och främst används till begravningen. Om pengarna i dödsboet inte räcker till begravningen kan dödsboet ansöka om ekonomiskt stöd hos socialtjänsten i den kommun där den som har dött var skriven.

Begravningsavgiften täcker det viktigaste

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar begravningsavgift till Skatteverket.

Det här ingår i begravningsavgiften:

• gravplats i 25 år
• kremering
• ceremonilokal
• transport av kistan från kapell eller kyrka till begravningsplats och krematorium
• lokal för visning av kroppen.

Läs mer om begravningsavgiften

Medlemmar i Svenska kyrkan betalar också en kyrkoavgift (kyrkoskatten). Om den döde tillhörde Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften kostnaderna för

• präst från Svenska kyrkan
• begravningsgudstjänst
• församlingskyrka eller kapell
• kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
• processionsbärning av kistan, det vill säga att bära ut kistan och sänka ner den i graven.

DET ÄR SOM REGEL BARA MEDLEMMAR SOM BEGRAVS I SVENSKA KYRKAN

Om den döde inte var medlem i Svenska kyrkan, kan man anta att hen inte ville ha en kyrklig begravning. Därför är grundregeln att personer som inte är medlemmar inte begravs i Svenska kyrkan. Man kan dock göra undantag om det finns särskilda skäl. Det är kyrkoherden i församlingen som tar beslutet, i samtal med de anhöriga.

Kostnader som dödsboet står för

Dödsboet betalar för de begravningskostnader som inte täcks av begravnings- eller kyrkoavgiften. Det kan handla om

• kista och eventuell urna
• svepning
• transport av kistan till bisättningslokal, det vill säga en lokal där kyrkan tar hand om kistan innan begravningen
• extra musik och sång
• dödsannons
• blommor
• förtäring vid begravning eller minnesstund
• gravsten
• bouppteckning
• begravningsbyrå.