Begravningsavgiften

Det här är begravningsavgiften

Det finns kostnadsfria gravplatser till alla som är folkbokförda i Sverige, oavsett trostillhörighet. Dessa gravplatser finansieras genom en särskild begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige betalar via skatten.

Begravningsavgiften finansierar krematorier, begravningskapell och begravningsplatser. Den går också till lön för personal som arbetar med begravningsverksamheten. Enkelt uttryckt används begravningsavgiften för att se till att alla människor, oavsett tro och samfundstillhörighet, får en värdig behandling när de avlidit.

Begravningsverksamheten är ett samhällsuppdrag som staten har gett Svenska kyrkans församlingar över hela landet, med undantag för Stockholms och Tranås kommuner. Där har begravningsverksamheten varit kommunal sedan 1800-talet.

BEGRAVNINGSAVGIFT 2021

Avgiftssatsen för 2021 är 25,3 öre per intjänad hundralapp. För en person som tjänar 350 000 kr om året innebär det en avgift om 886 kr per år, eller 74 kr per månad. Läs mer om begravningsavgiften på Kammarkollegiets webbplats.

Begravningsavgiften täcker kostnaderna för

bisättning (förvaring av stoftet fram till begravningen)
transporter från det att huvudmannen (Svenska kyrkan) övertagit ansvaret
för stoftet till dess att gravsättning har skett
församlingens kapell eller ceremonilokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler
kremering
gravsättning av kista eller urna, inklusive gravöppning och iordningsställande av gravplatsen, alternativt jordning av aska
gravplats i 25 år
skötsel av allmänna ytor på kyrkogårdar, nyanläggningar samt vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefulla gravvårdar.

KOSTNADER SOM DÖDSBOET STÅR FÖR

Dödsboet beställer och betalar för

kista och eventuell urna
svepningsarbete
transport till bisättningslokal
extra musik och sång
dödsannons
blommor
förtäring vid begravning eller minnesstund
gravsten
bouppteckningskostnader
begravningsbyrå.

MEDLEM I SVENSKA KYRKAN

Om den avlidne tillhörde Svenska kyrkan, täcker kyrkoavgiften (tidigare kallad kyrkoskatten) också kostnaderna för

präst från Svenska kyrkan
församlingskyrka
kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
processionsbärning av kistan.

SÅ FASTSTÄLLS NIVÅN PÅ BEGRAVNINGSAVGIFTEN

Svenska kyrkans begravningshuvudmän ska varje år göra en beräkning över hur mycket begravningsverksamheten väntas kosta under det kommande året. Den beräkningen redovisas för det statliga Kammarkollegiet. Utifrån det underlaget och utifrån invånarnas beskattningsbara inkomster fastställer sedan Kammarkollegiet hur stor begravningsavgiften blir.

DE HÄR BETALAR BEGRAVNINGSAVGIFT I SVERIGE

I begravningslagen anges att den som är folkbokförd i Sverige ska betala en avgift för begravningsverksamheten till den huvudman inom vars förvaltningsområde personen är bosatt.
Begravningsavgiften beräknas på den avgiftsskyldiges (till kommunal inkomstskatt) beskattningsbara inkomst. Har en person som är folkbokförd i Sverige ingen kommunalt beskattningsbar inkomst betalar personen noll kronor i begravningsavgift.
Begravningsavgiften är en årligen återkommande avgift. På skattebeskedet syns det hur mycket var och en betalar i begravningsavgift. Sedan 1 januari 2017 har avgiftssatsen varit enhetlig på alla orter i landet där Svenska kyrkan är huvudman, det vill säga i hela landet utom i Stockholm och Tranås.
Begravningsavgiften har inget att göra med medlemskap i Svenska kyrkan. Begravningsavgiften och kyrkoavgiften (det som ofta kallas medlemsavgift) är därför separerade på skattsedeln.

OM EN PERSON SOM INTE ÄR FOLKBOKFÖRD I SVERIGE AVLIDER HÄR

Det kan se ut på lite olika sätt, när en person som inte är folkbokförd i Sverige avlider här. Av begravningslagen framgår att en huvudman egentligen inte har ansvar för att gravsätta en person som inte är folkbokförd inom huvudmannens område, men av förklarliga och medmänskliga skäl görs detta ändå.

Om den avlidne inte har någon efterlevande som ordnar med gravsättningen är det kommunens ansvar att ordna med detta och då ska kommunens socialförvaltning ta över ansvaret.