Foto: Daniel Lerman /Unsplash

Riktningen är viktig

Det gungar under fötterna. I byarna blåser det 19 meter per sekund, vågorna går höga och regnet piskar mot rutorna. Jag sitter i en passagerarbåt mellan Trondheim och Kristiansund. ”Hurtigbåten” ska ta oss söder över på sin vanliga tur, men den vanliga turen går inte att genomföra.

Den mycket skicklige kaptenen förstår att vädret kräver en omväg. Vi kommer fram till vårt mål, men vi blir en timme försenade. 

Omvägar är inga problem, däremot är riktningen viktig.

Åksjuketabletter och en stadig blick på horisonten håller mig ifrån sjösjukan. Jag hade verkligen sett fram emot denna båtresa, men den blev inte som jag tänkt mig. Det är omöjligt att njuta av de snöklädda fjällen som jag skymtar mellan regnskurarna. Istället slänger jag ängsliga blickar på klockan som tickar oändligt långsamt. Samtidigt är jag tacksam för att kaptenen valde att gå inomskärs för att få så mycket lä som möjligt. 
Med några dagars distans så tar jag med mig minst två viktiga insikter från denna båtresa. För det första att ibland kräver omständigheterna att vi avviker från det vi planerat. Det är bättre att laga efter läge och nå målet än att inte komma fram, även om vägen blir avgjort längre. För det andra att det är viktigt att hitta fästpunkter för att behålla sans och balans när det gungar under fötterna. 
 
Jag tror att dessa insikter går att använda i många sammanhang. I våra egna liv men också i församlingslivet. Nu och då blåser det upp till storm och sällan kommer kastvindarna vid tillfällen då vi känner oss helt rustade. Pandemins vågor hade just klingat av när bomberna började falla över Ukraina. Flyglarmens oljud satte skräck i många av oss. Det är en dålig idé att låtsas som ingenting har hänt. Vi behöver åter igen vara beredda på att ställa om. Och skulle saker ta lite längre tid så kan det knappast vara ett problem då kyrkan har en 2000-årig historia och arbetar med evigheten som horisont. 
 
Omvägar är inga problem, däremot är riktningen viktig. Vi ställer inte om hur som helst. Vi vill fortsätta att leva trons liv och vill lämna vidare den tro som vi själva har fått ta emot. 
I nummer två av Korsväg möter du två teman som på många sätt handlar om riktningen i kyrkans arbete; det ena är tydlighet som är hämtat från stiftets vision och det andra Kristen tro för nästa generation som är ett av stiftets prioriterade områden. Som vanligt hoppas jag att du finner hopp och stöd för trons liv genom att ta del av hur andra arbetar och tänker. Tack för att du läser och för att du är en del av Svenska kyrkan! 
 
Text: Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift 
 
Artikeln har tidigare publicerats i Korsväg nr 2 2022