Foto: Torgny Lindén

Nu finns kyrkohandboken på teckenspråk

Det är något speciellt med att fira gudstjänst på sitt eget språk. På pingstdagen togs kyrkohandboken på svenskt teckenspråk emot i Göteborgs domkyrka.

I tystnad inleds gudstjänsten på skärtorsdagen i Kärra kyrka utanför Göteborg med psalm 726. Ingen orgel, ingen stämsång. Men däremot sjunger alla med i bänkraderna med tecken och följer diakon Camilla Lans som står längst fram i koret och framför psalmen på teckenspråk. 

Inte heller kyrkklockorna har ljudit för att inleda gudstjänsten. I stället har prästen Sofie Strid markerat starten genom att tända ljusen på altarbordet.

Det är förunderligt, berörande och vackert. Kvinnorna och männen i kyrkbänkarna är totalt fokuserade på vad som sker där framme, alla deltar i mässan.

Det hålls regelbundet teckenspråksgudstjänster här i Kärra kyrka, men också på andra ställen i Göteborgs och Karlstads stift. Gudstjänster bortom orden, men med ord på teckenspråk.

Foto: Torgny Lindén

– Det är stor skillnad på en gudstjänst för hörande och en för döva, förklarar Sofie. Nu får det visuella ta mer plats och teckenspråket är centralt i gudstjänsten. Teckenspråket är ett eget språk och när jag berättar något börjar jag ofta med personen. Som nu, Jesus. Sen kommer platsen, som i dag på skärtorsdagen blir rummet där lärjungarna har lagt sig till bords. Och sen händelsen, instiftandet av nattvarden.

I höstas antog kyrkomötet en översättning av kyrkohandboken i urval till svenskt teckenspråk. På pingstdagen togs den i bruk med en gudstjänst i Uppsala domkyrka helt och hållet på teckenspråk. Samma dag hade Göteborgs domkyrka en gudstjänst med mottagande av handboken.

Översättningen av kyrkohandboken till svenskt teckenspråk innehåller ett liknande urval som de andra fjorton översättningar som har godkänts av kyrkomötet. Här finns översättningar för högmässa, dop, konfirmation, vigsel, begravning och bikt.

– Teckenspråket är inte ett talspråk, utan är visuellt baserat och har fullgod grammatik och lingvistik, berättar Sofie. Utifrån handboken har man gjort en översättning från skriftspråk till svenskt teckenspråk.

Översättningen av kyrkohandboken består av filmer där diakonen och teckenspråkstolken Akar Holmgren från Härnösands stift tecknar. Svenskt teckenspråk skiljer sig grammatiskt från svenskan, med annan syntax och genuina tecken som inte alltid går att översätta rakt av till svenska. I vissa fall har översättarna i stället gått tillbaka till den grekiska originaltexten.

Handboken riktar sig främst till präster och andra gudstjänstledare som använder teckenspråk i sin tjänst. Den är inte ett pedagogiskt material för den som inte behärskar språket utan ett arbetsverktyg. Men för både de som är anställda och församlingsmedlemmar som har svenskt teckenspråk som förstaspråk, är det fint att nu få de här texterna på sitt modersmål.

Att översättningen av kyrkohandboken tas emot just på pingstdagen är naturligt eftersom bibeltexten från Apostlagärningarna som läses då handlar om människor som förstår varandra, trots att de talar olika språk.

Kyrkohandboken finns nu översatt till finska, meänkieli, nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska samt fyra dialekter av romska. I urval finns den översatt till svenskt teckenspråk, engelska, franska, spanska och tyska.

Efter gudstjänsten i Kärra kyrka går vi alla över till församlingshemmet, där det dukats upp för påsklunch. Men nu är det inte tyst längre, många pratar och många hör lite grann. Sofie berättar att hon själv är född döv och fick hörapparater vid fyra års ålder. Då kunde hon höra lite, men det har krävt åratals år av talträning för att kunna prata på den nivå hon är idag.

Många vid bordet berättar liknande historier om hörapparaterna. En dam, Sigrid Fredriksson, diakon emerita, berättar om sitt hörselimplantat som hon fått inopererat och som har hjälpt henne mycket. Bland annat mot hennes tinnitus.

Men alla runt bordet kan teckenspråk. Teckenspråket har uppstått och utvecklats spontant i samspel mellan människor som är döva. Att lära sig teckna är något som växer fram som barn, på samma sätt som det talade språket också växer fram för oss som inte är döva.

Foto: Torgny Lindén

Gruppens äldsta medlem, en dam på 91 år, Erna Svensson, har naturligtvis sett många människor teckna genom åren. Och hon konstaterar att Sofie tecknar vackert. Så mjukt. Sofie själv menar att hon märker en norrländsk dialekt i handbokens teckenspråk!

En annan dam, Birgitta Runnqvist, berättar hur de var förbjudna att teckna på lektionerna på dövskolan när hon var ung. De skulle försöka läsa på läpparna i stället och fick stå framför spegeln och öva på att prata.

I dag finns fem regionala skolor runt om i landet med tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö från förskoleklass till årskurs tio. Skolorna drivs av Specialpedagogiska skolmyndigheten och vänder sig till barn som är döva eller har hörselnedsättning.

Sofie berättar avslutningsvis om sin resa till Cypern, dit det kom cirka tvåhundra deltagare från olika länder för att diskutera och arbeta med bibelöversättningar till teckenspråk. Det är bara USA som har översatt hela Bibeln till amerikanskt teckenspråk. Sverige ligger en bra bit efter. Det finns cirka 160 officiella olika teckenspråk i hela världen.

Text: Agneta Riddar, foto: Torgny Lindén

Denna text har tidigare publicerats i tidskriften Korsväg nr 2 2023.

Läs vidare

2026 kommer nyöversättning av Nya Testamentet

Lagom till 500-årsjubileet för den svenska översättningen av Nya Testamentet 1526 kommer en nyöversättning av NT. Redan nu finns en pilotöversättning för nyfikna och intresserade bibelläsare, berättar översättningsdirektor Mikael Winninge.

Korsvägsartiklar

Ett urval av artiklar och krönikor från tidskriften Korsväg.