Magnus har alltid funnits med i kyrkan, på ett eller annat hörn. Hans pappa var präst, och hans mamma var lågstadie- och söndagsskollärare. Kyrkan känns fortfarande angelägen för honom:
– Jag känner mig hemma i kyrkan. Jag vet hur den funkar och jag tycker att de uppgifter jag arbetar med är viktiga, men också hur vi ska organisera oss för att nå så många människor som möjligt.
Magnus arbetar med stiftets strukturfrågor, vilket kortfattat handlar om hur församlingar och pastorat ser ut och grupperas. Han kan till exempel få in ärenden om församlingar som vill slås ihop, pastorat som vill omvandlas till församlingar eller byta namn. Då är hans uppgift att börja undersöka förutsättningarna för en sådan förändring.
– Jag tittar på hur ser det ut med medlemsutveckling, in- och utflyttning, hur många som bor och är tillhöriga i församlingen, hur gudstjänstfirandet ser ut, hur hög är kyrkoavgiften är. Detta lämnas sedan till berörda församlingar eller pastorat och presenteras för församlingsutskottet med frågan om de vill inleda en utredning i frågan. Ibland har de fler frågor och då får jag jobba vidare. I slutänden är det alltid stiftsstyrelsen, där biskopen är ordförande, som fattar beslut.
När Magnus började på Göteborgs stift var hans roll en helt annan. Då jobbade han med HR, som administratör i personalfrågor. Han arbetade i många år med stiftets rekrytering, men till slut kände han att han var redo att gå vidare:
– Vi hade flera utredningssekreterare med jättemycket att göra inför att samfälligheterna skulle försvinna 2018. När det avtog kom inte lika många nya ärenden in, många hade slutat och det behövde nyrekryteras. Vid det laget kände jag att det inte hände så mycket nytt i min dåvarande roll, jag lärde mig inget nytt längre. Så jag frågade om jag kunde få tjänsten som utredningssekreterare.
Idag har det gått sex år sedan dess, och Magnus trivs i sin tjänst. Både med sin chef, sina kollegor, och de han träffar ute i församlingarna:
– Det är roligt när det kommer ett embryo till en ny utredning. Då är folk ofta väldigt förväntansfulla. Sedan är det roligt om jag kan lotsa det i mål, har jag fått en uppgift vill jag gärna att det fullföljs. Det är inte alltid det blir så, ibland kan även de som kommit med idén om till exempel en sammanslagning ändra sig under processen. Men det är roligt att träffa människor och få tala om det som de tycker är viktigt. Det får jag göra i jobbet.
Förutom strukturfrågorna arbetar Magnus också med krisberedskapsfrågor, som har blivit alltmer aktuella de senaste åren.
– Under pandemin träffades vi ofta i krissamordningsgruppen för att till exempel reda ut hur begravningar och nattvardsfirande skulle kunna ske på säkra sätt. Sedan kom kriget, då hade vi lite vana från pandemin så vi behövde inte lika många möten, men då fick vi arbeta med nya frågor.
– Tillsammans med pressekreteraren arbetar jag nu med workshops för församlingar och pastorat om krisberedskap, kriskommunikation, krigsplacering. Det är viktigt att veta vad vi ska göra om det någon gång blir skarpt läge.
Text och foto: Frida Blomqvist