Foto: Frida Blomqvist

Möt Alexandra Cimbritz

– Ibland får man vara med och så frön, och det är roligt när man får se att det går åt rätt håll, berättar Alexandra Cimbritz, stiftsadjunkt för ledning och organisation. I hennes arbete stödjer hon kyrkoherdar och förtroendevalda i deras ledarskap.

– Jag är väldigt nyfiken, så jag går igång på det mesta, på gott och ont. Det känns alltid bra att bli tagen i anspråk och jag drivs av att få klura över på vilket sätt jag kan bidra till att något blir bättre. 

Alexandras jobb som stiftsadjunkt för ledning och organisation innebär att hon är en resurs för kyrkoherdar och förtroendevalda, att hjälpa och stötta dem i sin ledningsfunktion och i sina uppdrag. Hon är prästvigd sedan över 20 år tillbaka, och har tidigare varit kyrkoherde i ca 10 år. 

– I min roll är det nog ett måste att man har erfarenhet av att vara kyrkoherde. Jag är glad i utbildning, men man behöver lite empiri också. Det gör att jag också kan identifiera behov utefter vad jag har sett, för både kyrkoherdar och förtroendevalda.

Alexandra har studerat mycket och länge. Efter gymnasiet ville hon bli operasångerska och studerade musik på en kyrklig folkhögskola i Hjo. Efter det var hon i USA och studerade både musik och religionsvetenskap på college. När hon kom hem till Sverige hade hon fått upp ögonen för religionsvetenskap och sökte till både musikhögskolan och till teologen i Lund. 

– Jag hoppade av musikhögskolan rätt snabbt, det var inte riktigt som jag tänkt mig. Men jag kom in som reserv på teologen, så då tog jag mitt pick och pack och flyttade dit. Jag tänkte att vi testar lite och ser. Jag trivdes väldigt bra där och när jag gjorde praktik kändes det väldigt rätt. När jag väl blev antagen som prästkandidat sedan var jag säker på att det var det jag skulle göra.  

Alexandras intresse för ledarskap, som är både akademiskt och praktiskt, väcktes när hon läste den behörighetsgivande kyrkoherdeutbildningen.

– Det var något annat än det jag läst tidigare. Det som fångade mig var nog att ledarskap är komplext, det är svårt. Hur organisationen ser ut påverkar på vilket sätt du kan leda. Och vårt sammanhang som kyrka komplicerar det ytterligare. Som kyrkoherde är du herde för församlingen, vad innebär det? Personalen är en sak men det är också ideella och förtroendevalda, och en hel församling utöver det. Det tål att tänkas på. 

– När den här tjänsten dök upp var jag i slutskedet av min masteruppsats i pedagogiskt ledarskap och kände att det här var något jag skulle vilja jobba med. Jag tyckte att jag gjort mitt som kyrkoherde i min församling, det var dags att gå vidare. Sedan blev det lite praktiska frågor om ifall jag kan veckopendla till Göteborg, men det visade sig att min företrädare också gjorde det, så det fanns en vana vid det.  

En gemensam nämnare för Alexandras jobb under åren är alla möten med människor i olika sammanhang:

– Jag tycker det är väldigt roligt att möta människor. Jag såg mitt jobb som kyrkoherde som att vara möjliggörare, och så tänker jag nog fortfarande. Jag vill vara en möjliggörare och se till att saker fungerar. Då blir jag jätteglad. Jag tycker om förbättringsarbete, saker kan nästan alltid bli lite bättre.  

– Ledarskap är som ett äktenskap, du måste hela tiden jobba på det. Och det är speciellt just nu i kyrkan, med stora och utmanande förändringar i framtiden. Man måste hela tiden fundera över vilken ledare man vill vara och vad som krävs av mig som ledare just nu. Bara för att man läst en kurs i ledarskap någon gång är man inte fullärd. Och det är lite det som är det fina.  

 
Text: Frida Blomqvist, stiftskommunikatör

Mer om Alexandra

  • Namn: Alexandra Cimbritz
  • Ålder: 51
  • Arbetstitel: Stiftsadjunkt för ledning och organisation
  • Bor: Lund och Göteborg