Hur svåra saker kan man berätta om för små barn?
– Det blir begränsande om vi vuxna censurerar för mycket. Barn behöver motstånd och tanken med boken är att väcka samtal och frågor. Hédi och jag har verkligen ansträngt oss för att berätta den här historien på ett bra sätt för små barn och hennes självbiografiska ingång i boken är viktigt och unik, säger Stina Wirsén som tror att boken är mest smärtsam för vuxna.
I bokens början skriver Hédi Fried att hon ska berätta om sin barndom, när hon var ett lyckligt barn. ”Det som hände sedan är svårt att berätta om och svårt att lyssna på. Jag vill ändå berätta och jag vill att du lyssnar”.
– Generationen som kommer har rätt att känna till att Förintelsen har ägt rum, för vips är det dagens sexåringar som ska gå till valurnorna eller bli våra nya politiker, säger Stina Wirsén, som hoppas att boken kommer att påverka hur människor röstar.
– Det finns så mycket förträngning, förenkling och fördumning idag. Historien har en tendens att upprepa sig, men samtidigt byta skepnad. Återigen bygger människor murar, stänger gränser och delar upp människor efter olika konstiga regler, säger Stina Wirsén.
Vad har du lärt dig av arbetet?
– Det är för tidigt att säga, men jag har blivit modigare. Om Hédi orkar och vågar, då är jag bara en liten lort om jag inte vågar själv. Jag har mött motstånd för mina böcker och mina berättelser tidigare. Det skräp jag får på grund av den här boken, det kan jag bära.
Hur skulle du beskriva Hédi som person?
– Hédi är kristallklar, snabb och har hög närvaro. Hon vet vad hon vill och är väldigt bestämd. Hon är även mild, humoristisk och lätt att både vara och arbeta med. Jag blev förälskad i henne som person och jag är väldigt glad att jag har fått vara med på den här resan.
De har redan varit med och gjort en dramatisering av boken för radio och arbetar nu för att den ska bli teater och film. Stina Wirsén hoppas att lärare kommer att jobba med boken i sina klasser, det finns en lärarhandledning, och att de ska få ge ut boken i andra länder. De vill nå ut till så många som möjligt med historien.
– Vi alla har ett ansvar för att nästa generation inte glömmer. Hédi och Livia finns, de lever, och det här hände dem.
Mia Sjöström
Rättelse: I den tryckta tidningen har tyvärr Stina Wirséns förlagsnamn fallit bort, men här vill vi ära den som äras bör. Bilderna visas i tidningen och här på webben med vänligt tillstånd av Natur & Kultur.