Foto: Magnus Aronsson /Ikon

Ett långsiktigt arbete med försoning

Under den återkommande kyrkliga konferensen Ságastallamat, som hölls i oktober, framförde ärkebiskop Antje Jackelén en andra gång en ursäkt till det samiska folket. Ursäkterna är en del av Svenska kyrkans försoningsarbete som pågår med samerna.   – Att ursäkten uttalas två gånger över närmare ett års tid visar att försoningsarbetet står i en process där Svenska kyrkans ursäkt får ta tid, säger Henrik Frykberg, stiftsadjunkt på Göteborgs stiftskansli, som var på plats i Luleå under Ságastallamat.  

Sedan 1990-talet har Svenska kyrkan tagit många viktiga steg för att göra upp med sitt historiska agerande som har skadat samerna och kyrkans relationer till det samiska folket. Forskning, kartläggningar och insamlade vittnesmål från samer ligger som grund för det försoningsarbete som nu pågår, vilket bland annat innebär offentliga ursäkter och en handlingsplan för försoning. Vid Kyrkomötets högtidsgudstjänst i Uppsala domkyrka den 24 november förra året framförde ärkebiskopen en första ursäkt. En andra ursäkt framfördes i Luleå domkyrka den 23 oktober 2022, i samband med Ságastallamat.

– Det är av stort symboliskt värde att ursäkten också uttalades i Sápmi (det område som omfattar samernas historiska bosättningsområden, reds anm.), säger Henrik Frykberg. 

Ságastallamat betyder dialog eller samtal på nordsamiska. Det är en återkommande kyrklig konferens som haft stor betydelse för försoningsarbetet. Den första Ságastallamat arrangerades i Kiruna i oktober redan 2011. Till konferensen i Luleå, som pågick i två dagar och avslutades med högmässa i Luleå domkyrka, var representanter för Sveriges alla stift inbjudna. 

– Konferensen var innehållsrik och innehöll många viktiga och bra programpunkter där vi både diskuterade samers historia och situationen i dag. Att lyssna till förorättades vittnesmål och dela kunskap och erfarenheter med varandra är viktigt i det här försoningsarbetet, säger Henrik Frykberg.  

Henrik Frykbergs arbete som stiftsadjunkt på Göteborgs stiftskansli innefattar förutom interreligiösa relationer och integration också ett ansvar för ursäkten till samerna. Att samarbeta med Sameföreningen i Göteborg ser Henrik som en självklarhet i denna process. 

– Vi har inlett ett samarbete där vi bland annat firat en årligen återkommande gudstjänst vid sameföreningens kåta i Vättlefjäll. Generellt tror jag att samerna uppskattar den seriositet som finns i processen nu, men samtidigt finns en oro över att det bara blir vackra ord och ingen verklig konkret handling, som att till exempel ge det samiska folket större inflytande i markfrågor. 

Förutom de offentliga ursäkterna är en handlingsplan framtagen. Den innefattar bland annat åtta övergripande mål – åtaganden – som ger en inriktning för det fortsatta försoningsarbetet. Ett Ságastallamat 3 är också planerat till 2026 och ett avslutande Ságastallamat 4 till 2031.  

Varför är den här försoningsprocessen viktig tycker du?

– Det är som sagt en seriös process som uppmärksammas också från andra håll runt om i världen, bland annat på grund av att man låter den få ta så lång tid. Övergrepp som pågått under hundratals år behöver tid för att sår ska kunna läkas och vi ska nå försoning, bland annat därför är den viktig, inte bara för det samiska folket utan för oss alla, avslutar Henrik Frykberg.  

 

Text: Daniel Hultenmo

Läs mer om försoningsprocessen med det samiska folket

En samisk flagga sitter inkilad i ett staket.

Ságastallamat 2 i Luleå

Här finns de filmade programpunkterna från Ságastallamat i Luleå, den 21–22 oktober 2022.

Fjälllandskap där älven slingrar sig, molnig horisont.

Åtta åtaganden i försoningsarbetet med samiska folket

Kyrkostyrelsens arbetsutskott har i juni 2021 beslutat om åtta åtaganden som utgångspunkt för arbetet i försoningsprocessen med det samiska folket, de kommande 10 åren.