Årets andra nummer av Korsväg, en tidskrift från Göteborgs och Karlstads stift, har temat ”En tydlig kyrka”. Vi vill se om kyrkan uppfattas som tydlig i sitt budskap och i sin tro. För att se detta har vi tagit hjälp av Karl af Geijerstam, ledarskribent på Bohusläningen, som är van att betrakta olika samhällsfenomen och ha synpunkter och åsikter om dem.
– Ja, svarar han, Svenska kyrkan är egentligen väldigt tydlig. Den står fast förankrad i en liturgi, i en tro som är mer än 2000 år. Den betonar dopet, nattvarden, konfirmationen, begravningen och hjälp och stöd, något den alltid gjort.
– Även unga präster förvaltar denna gamla liturgiska och musikaliska tradition, hennes unika element. Det blir extra tydligt när man jämför Svenska lutherska kyrkan med andra trosriktningar. Frireligiösa predikningar kan ibland bli som en bibelsallad, man hoppar fram och tillbaka mellan bibelorden, när man i Svenska kyrkan predikar över söndagens tema.
Den här tydligheten märker man kanske inte om man inte går i kyrkan och lyssnar, konstaterar Karl. En tydlighet som inte heller är uppenbar i det offentliga samtalet.
– Bilden av kyrkan formas kanske oftare av populärkulturen, som blir allt mer dominerande. När kyrkan finns med i filmer så är det oftast den katolska kyrkan och de frireligiösa samfunden som dominerar. Exempel som Knutby skapar naturligtvis, även för frikyrkliga människor, en hemsk bild av vad en kyrka kan vara. Svenska kyrkan är däremot sällan skildrad i populärkulturen. Då är vi nog mer påverkade av amerikanska tv-serier.
Karl har arbetat som journalist i drygt tjugo år. Som reporter, som nyhetschef och de senaste åren som ledarskribent. Sin egen relation till kyrkan menar Karl är som de flesta andra medlemmars. En relation uppbyggd på tradition runt de stora helgerna och med dop, bröllop och begravning. Han är döpt i Högås kyrka på Bokenäset och konfirmerad på släktgården i Ransäter.
– Men så kom Tove, min fru, till övertygelsen att hon skulle lämna sin bana som logoped för att bli präst. Och min mamma började engagera sig allt mer i kyrkan efter att pappa blivit sjuk och gått bort. Detta har naturligtvis påverkat mig!
I våras vigdes så Tove till präst i Skara domkyrka av biskop Åke Bonnier. Under vigningsmässan predikade biskopen över den söndagens tema – Jesus skapar tro – där han särskilt riktade sig till Tove.
– Du får vila i orden som Jesus själv säger till sina lärjungar: ni har inte utvalt mig utan jag har utvalt er och bestämt er till att gå ut i världen och bära frukt, frukt som består. sa biskop Åke.
– Prästvigningsceremonin tydliggör att kyrkan bygger på sin historia, kommenterar Karl. Det är fascinerande att Tove måste bli vigd av en biskop för att bli präst. Det är imponerande att kyrkan upprätthåller en obruten tvåtusenårig tradition när en människa blir vigd till präst. Detta är en tydlighet och en styrka av Svenska kyrkan.
