Tyska kyrkan som ligger på en liten kulle på Norra hamngatan var en av stadens första byggnader, men efter några förödande bränder är kyrkan i sin nuvarande utformning från 1700-talet. Församlingen däremot räknas från 1623.
-Göteborg byggdes en gång av en tyskspråkig befolkning som var i majoritet, berättar Christoph Gamer. Svenskarna som bodde i Gamlestan ville inte flytta till den nya staden. Därför drogs deras handelsprivilegier in men lämnades tillbaka när de gått med på att flytta.
Kyrkan hade stor betydelse för den tyskspråkiga befolkningen, för dem som kom från det tyskromerska riket och för dem som kom från Nederländerna som lydde under den spanska kronan. Här kunde de fira gudstjänst på sitt modersmål. Folkbokföringen för alla som var icke-svenskar skedde här, en viktig social funktion.
Sedan dess har tyska kyrkan funnits. Varje år flyttar 3-400 tyskspråkiga till Göteborg och kranskommunerna för att arbeta, främst inom bilindustri, sjukvård och inom tekniksektorn.
-En hel del kommer hit för att läsa eller undervisa på Chalmers. Så många att tyska skulle kunna vara undervisningsspråket istället för engelska i vissa arbetsgrupper, säger Christoph Gamer med ett leende.
- För många av dem som flyttar hit är kyrkan den första anknytningen och här kan man bli förstådd och prata sitt modersmål. Man får hjälp in i samhället, i kontakter med Skatteverket, med läkare och många andra. Vi har grupper med barn och familjer som frågar: Hur gör jag med det här? Tyska församlingen är en viktig del av integrationen.
Men människor flyttar också härifrån efter några år och det påverkar också den tyska församlingen som idag har 900 medlemmar.
-Vi har ett utflöde på ungefär 30 personer per år, och ett inflöde på 30-50. Alla är välkomna men alla vill inte bli medlemmar, säger Christoph Gamer. Vi har respekt för människors livsval. En del av de tyskar som flyttar hit är katolska. Att lämna den katolska kyrkan för att bli medlem i den luterska Tyska församlingen kan vara ett för stort steg för många. Ändå är man välkommen hit!
I konfirmandgruppen möter han unga människor, en del också från katolska hem, som är i Sverige under några år, som inte kan språket och som har en ansträngande tillvaro.
-Alla är välkomna hit och det är självklart med öppenhet. De som kommer hit är med i sammanhanget och vi kan stödja dem i tillvaron här.
Också svenskar som tvekar att stiga in i den tyska kyrkan i Västra nordstaden.
