Lyssna

Mer om våra kyrkor

Här kan du läsa mer information om våra kyrkors historia och användning.

Bosebo kyrka

Bosebo kyrka ligger mycket naturskönt några kilometer utanför Gislaved. Här finns pastoratets yngsta kyrka, men platsen har kristna traditioner långt tillbaka historiskt. Det äldsta skriftliga dokumentet om en kyrka i Bosebo är från 1558. Kyrkan är byggd 1961 och ritad av arkitekt Rudolf Hall, Halmstad.

Båraryds kyrka

En stor, ljus och fin kyrka som kommer allra mest till sin rätt vid de stora högtidernas välfyllda gudstjänster. Den invigdes år 1882 av biskop Johan Andersson och fick ersätta den medeltida kyrka som tjänat ut. Arkitekt för kyrkobygget blev Albert Törnqvist.

Gislaveds kyrka

Kyrkan har en ganska kort historia. I Gislaveds samhälle påbörjades bygget av ett kapell 1904 efter ritningar av arkitekt Ludvig Petersson. Kapellet invigdes 1906. 1935 hade befolkningen växt så mycket att det blev nödvändigt med en tillbyggnad. Kapellet blev Gislaveds kyrka med nuvarande utseende med det mäktiga tornet likt ett utropstecken vid Nissastigen. I tornet finns ett förnämligt klockspel med 24 klockor. Klockspel varje dag kl 8:00, 13:00 och 17:00.

Gyllenfors kapell

Det är byggt 1937 som gudstjänstplats för det växande Gyllenforsområdet som då tillhörde Anderstorps församling. Redan 1931 hade man anlagt en kyrkogård på platsen som ett resultat av förslag vid kyrkostämman i Anderstorp 1922. 1951 överfördes Gyllenfors kapell till Gislaveds församling. Kapellet ritades av stadsarkitekten Göran Pauli från Jönköping. Det blev ett kapell med en intim, nära karaktär som uppskattas av både församling och präst.

Våthults kyrka

Våthults kyrka är riktigt gammal. En så kallad dendrokronologisk undersökning av takbjälkarna visar att den äldsta delen av kyrkan är uppförd mellan åren 1192 och 1255. Enligt en gammal tradition ska den ha byggts av munkar från Nydala och Varnhem som en rastplats på deras vandringar - men det är tveksamt, eftersom ingen klosterorden har haft några gårdar i trakten. Kyrkan omnämns i skrift första gången år 1350. Då nämns Johannes Longus som ”presbiter i watahult”.