Mariakyrkan

När du kommer in i Mariakyrkan ser du likheten med Göteborgs domkyrka, även om Mariakyrkan är enklare. Kyrkorna har samma arkitekt, dåvarande stadsarkitekt C. W. Carlberg. Kyrkan invigdes 1815, samma år som domkyrkan.

Mariakyrkan ligger utmed Fattighusån mittemot nya Ullevi och byggdes som ett annex till Christinae tyska kyrka för dem som bodde i Göteborgs fattighus, det röda trähuset intill kyrkan. Därav namnet Fattighuskyrkan som den också kallas.

Mariakyrkan, Stampens kyrkogård och de röda trähusen Stora och Lilla Mariagården berättar om en tid av ett gigantiskt gap mellan hög och låg, fattig och rik.

När Göteborg blev stad 1621 bebyggdes staden inom vallgraven men samtidigt började människor också bygga bostäder och verkstäder utanför stadsmuren. Ett av de första ställena var nuvarande Stampen, där man bland annat grundade en klädesstamp för filtning av ylletyg. Där inrättades efterhand också spinnhus - ett arbetshus där lösdrivande kvinnor tvingades spinna garn, stadens barnhem och från 1760-talet  Willinska fattigfriskolan som var Göteborgs första folkskola och öppen för både flickor och pojkar. 

År 1726 byggdes en av de dåvarande fabriksbyggnaderna vid Stampen till fattighus för folk som sett bättre dagar. Drygt tvåhundra personer tros ha bott i fattighuset samtidigt, enligt vissa uppskattningar ännu fler.

Gudstjänster firades i ett torkhus, kölna, som användes vid maltberedning. Kölnan som låg inne på det gamla fattighusets gård byggdes om år 1767 fick bänkar och blev den första Fattighuskyrkan. 

Den nuvarande kyrkan Mariakyrkan invigdes under sitt dåvarande namn  andra söndagen i advent, den 10 december år 1815. År1808 hade domkyrkans arkitekt Carl Wilhelm Carlberg ritat en ny fattighuskyrka, och den gamla kölnan revs. Mariakyrkans arkitektur är påfallande lik den stora domkyrkans. Benämningen Fattighuskyrka försvann långsamt ur språkbruket, och numera hörs alltmer sällan det gamla namnet. Mariakyrkan har den kallats sedan 1930-talet.

Alldeles intill kyrkan ligger Stampens kyrkogård som är en sammanslagning av den gamla fattighuskyrkogården från 1700-talet och Göteborgs nya kyrkogård. I samband med stadsbranden 1802, då även Göteborgs domkyrka brann, flyttades begravningsplatsen från det som idag är Domkyrkoplanen till begravningsplatsen på Stampen. Återigen påminns vi om hur strikt åtskillnaden upprätthölls mellan ”bättre folk och sämre bemedlade” då kyrkogården delades upp med en avskärmning.

På Stampens kyrkogård finns bland många andra domprosten Peter Wieselgrens grav. Han arbetade ihärdigt för att minska  husbehovsbränningen, och det kan tyckas som ett ödets spratt att Wieselgrens gravvård är granne med Olof Peter Anderson, den kände spritfabrikören som 15 år efter sin död fick snapsen OP Anderson uppkallad efter sig.