Första advent och dessvärre är pandemi snarare än adventstidens traditionella Hosianna! är ordet på våra läppar. Mycket synd eftersom hebreiskans Hosianna just betyder: Kom med hjälp och rädda oss!
Men vem skall vi vända oss till med den bönen? Ja, kanske kan denna adventstid till en del få handla om att mer lära känna denna någon som får bön att kännas självklar? Skulle du vilja det?
Helt säkert ropade inte alla Hosianna där i Jerusalem när Jesus red in. Säkert skrattade några gott åt dem som bad. Icke desto mindre red han in och gjorde sitt verk, också för dem. Kanske skönt att veta när tvivlet kommer. Hans godhet mot oss är inte beroende av kraften i vår bön. Inte alls. Tack och lov.
Paulus skriver till sina vänner i församlingen i Efesos: Måtte han i sin härlighets rikedom ge kraft och styrka åt er inre människa genom sin Ande så att Kristus genom tron kan bo i era hjärtan med kärlek. (Ef 3:16-17)
En sådan inneboende kärlek gör stor skillnad. Det vet vi som troende väl. Den är som ljus i mörkret, en tillit som bär; en någon som möter i ensamheten och en välsignad om än annorlunda advent. Det är en bön att be för varandra.
Josefine Callenberg