Min familjs enda måste på julbordet är den halländska långkålen. Det bjuds sällan i Västergötland, så därför blev jag själaglad när jag upptäckte en liten undanskymd kastrull med långkål på den fina restaurangens julbord. Kålen såg rinnig ut men jag öste glatt upp en rejäl portion och såg fram emot en stunds kulinarisk njutning. Första tuggan kom i munnen men den var nära att komma ut lika snabbt igen. Det smakade vedervärdigt. Jag förstod ingenting. Vad hade de gjort med kålen? Hur hade de lyckats sabba den så totalt? Sedan insåg jag. Kocken hade öst i socker. Skandal! Så får det inte gå till. Neeeeej! Det tog några dagar för mig att återhämta mig från upplevelsen och sedan dess ser jag det som min uppgift bedriva upplysning om hur långkål ska lagas:
Förbered: Skölj och repa loss hela grönkålsblad från mittstjälkarna. Förväll kålen i lättsaltat vatten några minuter. Lyft upp kålen, kyl ner och krama ur vattnet. Frys in. Tillagning: Låt kålen tina och skär i mindre bitar. Bryn den i stekgryta en stund. Späd med lite pilsner eller lättöl. Späd sedan med lite vispgrädde. Krydda med vitpeppar och salt vid behov. Jag brukar varva pilsner och grädde i omgångar så att vätskan hinner koka in. Kålen ska vara fast men saftig, inte rinnig. Smaka av och krydda med mer salt eller peppar om det behövs. Världens godaste kål att ha på julbordet, enligt mig!
Marie-Louise Bengtsson