Bilden här nedanför är från familjens julbrev, taget på Sahlgrenska sjukhuset år 2011.
En decembermånad som påminner mig mycket om 2020. Då tillbringade jag fem veckor på Sahlgrenska sjukhuset efter en olycka med krossad bröstkorg, punkterad lunga, trasig nackkota, nyckelben med mera. Det var en advents- och jultid då jag inte kunde gå på gudstjänster, inte kunde gå på julkonserter, inte fira Lucia, inte gå på julkalas, inte ha mysiga glögg- och pysselkvällar, inte handla julklappar, och dessutom känna depression och ångest komma krypande.
Men vi tog oss igenom!
Det är med sorg vi känner att inte kunna göra saker som vi brukar.
En stor skillnad för mig nu 2020 är att jag får vara frisk, inte ha smärtor, kan prata utan att bli andfådd, jag kan gå på mina ben… ändå är det så att det varje år är människor som blir ”avsidestagna”, kämpar med sjukdom och lidande. Vår adventslucka idag vill påminna oss om att tänka på dem och innesluta dem i förbön.
PS De andra i familjen har så kallade solidaritetsattribut på sig.
Birgitta Holmer
