Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Sunne kyrka

I Sunne bevaras ruinerna efter en kyrka och en kastal; två byggnader som har satts i samband med den norske kung Sverres seger över jämtarna i en strid på Lillsundets is vid Sunne år 1178. Kastalen med den invändiga murade trappan tyder på tidig medeltid, medan kyrkans fyrsidiga avlånga grundplan tillhör senmedeltiden. Denna kyrka har med all sannolikhet haft en föregångare. I kyrkoruinens östparti kan under grästorven skönjas ett förhöjt korparti och altarfundament.

Sunne kyrka och ruin, Jämtland.
Sunne kyrka och ruin, Jämtland. Bild: Thomas Janfalk

1798 sammanträdde sockenmännen i Sunne för att dryfta ett nytt kyrkobygge och på en sockenstämma 1806 fattade man beslutet att bygga en ny kyrka i Sunne. Nya kyrkan skulle placeras söder om Sunneviken på så kallade Nylandet. Först 1831 kom bygget igång på allvar. Kyrkan stod färdig 1835 och invigdes av biskop Frans Mikael Franzén den 19 juni. Samtidigt lämnades den gamla kyrkan och kastalen åt sitt öde.

Nya kyrkan uppfördes i nyklassicistisk stil med långhus, västtorn med lanternin och sakristia i öster. Dess yttre längd med torn och sakristia är 50,5 meter och tornets höjd till korset är 31 meter. Båda kyrkklockorna har suttit i kastalen. De är gjutna i Stockholm; den större 1722 och den mindre 1745. Storklockans diameter är 116 cm och höjden utan krona 89 cm. Den mindre klockans motsvarande mått är 96 cm respektive 72 cm.


Kyrkan saknade från början målning, förgyllning, eldstäder och orgel. Så småningom vitkalkades väggar och tak. 1903 ommålades kyrkan och dekorationer i taket och bibelspråk i blomsterkransar tillkom på väggarna. Kyrkan fick en altartavla målad av Karl Tirén; en kopia från Molde i Norge.

1931 ersattes spåntaket med skiffertak och 1943 sattes innerfönster in. 1953 fattades beslut om restaurering och den 5 september 1954 förrättade biskop Gunnar Hultgren återinvigning av kyrkan. I slutet av 1970-talet beslutade man om att bygga kapprum, toalett, förråd, städutrymmen och en trappa upp till läktaren. Man tog bort de fyra bakersta bänkarna och en ny vägg sattes upp.

I kyrkorummet dominerar den skulpterade altaruppsättningen med korintiska halvkolonner, som bär upp ett bjälklag och en segmentbåge med texten ”Kristus är uppstånden”, krönt av Guds allseende öga inom molnformation och strålar. Altartavlan med motivet Kristi uppståndelse är målad 1903 av Karl Tirén. Altarduken är tillverkad av Elna Lundgren 1928.

Sunne kyrkas altaruppsats.
Sunne kyrkas altaruppsats. Bild: Jenny Michanek

Predikstolens fyrasidiga korg har en för nyklassicismen typisk dekor. Dess förgyllda snickerier föreställer lagens tavlor: lag, evangelium och domedag. Från predikstolens tak, baldakinen, sänker sig en duva. Den är en symbol för den heliga Ande och signalerar att det är Guds ord som förmedlas. Bildhuggeriet har utförts av Göran Sundin, Sunne-Gärde. Han har även utfört målningen och förgyllningen, biträdd av sonen Jöns Sundin och lärlingen C. L. Berlin.

Ljuskronorna är av yngre datum med undantag av malmkronan över korsgången mitt för gamla altaret, som härrör från 1736. Den knyter an till minnet av astronomen Pehr Wilhelm Wargentin, som föddes och växte upp i Sunne. Texten på kronan lyder ”Guds namn til ära samt Sunne församling til nytta och prydnad är denna crona skänckt i testamente efter Probsten och Kyrkioherden i Sunne Salig Mag. Wilhelm W. Wargentin af dess för k. maka Mad. Christina Arosel och samtel. Kiära barnen. Den 2 December År 1736.”.

Malmkronan med inskription från 1736 i Sunne kyrka.
Malmkronan med inskription från 1736 i Sunne kyrka. Bild: Jenny Michanek

1839 byggdes läktarorgeln av orgelbyggare J. G. Ek från Torpshammar. Den har med tiden blivit väldigt tungspelad och man beslutade omkring år 1999-2000 att köpa in en digital orgel och placera den i koret. Den invigdes våren 2001. Den digitala orgeln är av märket Allen och har 32 stämmor. Den gamla läktarorgeln finns dock kvar.

1999 restaurerades den relativt stora sakristian och fick nya stolar, altarbord och dopfunt. Mattan under altarbordet vävdes av Inga-Britt Norelius, Norderön, efter mönster av Hedvig Önstad. Hon vävde också triptyken ovan soffan efter mönster av Anita Persson, Östersund. Sofflockets fälltäcke vävdes av Ann-Britt Nilsson, Hölje, Lit, efter mönster av Märta Söderström.

Gamla altaruppsatsen i Sunne kyrka.
Gamla altaruppsatsen i Sunne kyrka. Bild: Jenny Michanek

Längs norra långväggen finner du ett altare från 1600-talet - ett av de största och rikast utsmyckade som finns från den tiden. Det utfördes av Anders Olsson i Hållborgen, Revsund. Altaruppsatsen fanns tidigare i gamla kyrkan men ansågs inte passa in i nya kyrkan, men vid restaurering 1954 togs altarsatsen tillvara och vissa förlorade delar ersattes av bröderna Herman och Gustaf Hermansson från Hara. Det har ett rikt persongalleri och intressanta målningar i predellan. Här skildras passionsberättelsen i de fyra över varandra placerade scenerna.

Predellamålningens mittfält skildrar Nattvardens instiftande; till vänster de fyra evangelisterna med sina symboler, och, till höger ett grupporträtt av reformatorer. I huvudetagets mittfält skildras Kristi död på Golgata med Maria och Johannes, och, placerade i själva ramen, de båda korsfästa rövarna. I nischer står, till vänster Johannes Döparen, och, till höger Johannes evangelisten med en skriftrulle. Ytterst bär vingarna allegoriska figurer: till höger Rättvisan med svärd och vågskålar, till vänster Hoppet med ankare. Nästa etage visar, i mittfältet, den uppståndene Kristus framför en ruskig orm, symboliserande världens ondska som Kristus genom sin uppståndelse besegrat. I rundbågiga nischer står, till vänster aposteln Petrus med bok och nyckel, och, till höger Paulus med svärd och bok. Ytterst står allegoriska kvinnofigurer: till höger Tron och till vänster Kärleken. Altaruppsatsen kröns av Himmelsfärden, där Kristusfiguren helt försvinner bland skyarna, bevittnad av elva lärjungar och tillbedjande änglar.

Översta delen av den gamla altaruppsatsen i Sunne kyrka.
Översta delen av den gamla altaruppsatsen i Sunne kyrka. Bild: Jenny Michanek

Från gamla kyrkan bevaras också helgonbilder och porträtt av evangelister, offerstocken innanför kyrkdörren samt pyramiderna och altarringen vid den gamla altaruppsatsen.

Dopfunten från 1690 är av Jämtlandstyp med vinrankeomvirat skaft och änglaflykter runt cuppan.

Dopfunten i Sunne kyrka.
Dopfunten i Sunne kyrka. Bild: Jenny Michanek

Vid bakre väggarna i kyrkan finns två vävnader komponerade och vävda av Anita Persson, Östersund, 1991.

Kyrkkistan av järn är från 1775.

Intill Sunne kyrka ligger gamla kyrkstallar.
Intill Sunne kyrka ligger gamla kyrkstallar. Bild: Jenny Michanek

Källförteckning

  • Våra kyrkor. Utgiven av Jamtli/Jämtlands läns museum i Östersund 1998.
  • Jämten, Heimbygdas årsbok 1958, årgång 52. Utgiven av Lennart Björkquist, Heimbygdas förlag, Östersund 1958.
  • Kyrkobladet, nr.2 2001, församlingstidning för Frösö församling, numera
    Frösö Sunne Norderö församling.

Vidare läsning

I ovan nämnda Jämten finns ytterligare att läsa om kyrkan, bygden och personer kopplade dit.