Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Frösö kyrka

Vid Frösö kyrka öppnar sig en storslagen utsikt över Storsjöbygden och fjällvärden. Här väljer många att gifta sig, men kyrkan är så mycket mer än en vacker vigsellokal - den har också en gedigen historia.

Från medeltid till nutid

Frösön är Storsjöns största ö. Enligt de gamla myterna var ön helgad åt fruktbarhetsguden Frö. Inskriptionen på runstenen – som i dag står intill Hornsbergskyrkan nära Frösöbron – berättar att Östman Gudfasts son lät kristna Jämtland i mitten av 1000-talet. På Frösö kyrkogård vilar förfäder från skilda tidsepoker ända tillbaka till förkristen tid. Frösöns "kändis" nr 1 - tonsättaren Wilhelm Peterson-Berger - har sin grav nära södra kyrkväggen.

För 800 år sedan
Frösö kyrka påbörjades förmodligen att byggas i slutet av 1100-talet. Planen är i dag densamma med undantag för sakristian som tillkommit senare. Vapenhuset består av resterna av ett medeltida torn, vars övre partier rasade under 1700-talet. I nischen i koret står ett relikskrin från 1200-talet. På norra sidan i koret finns sakramentsskåpet där de invigda nattvardsbröden förvaras; en röd bönelampa markerar Kristi närvaro. Två medeltida helgonbilder, Jungfru Maria på norra sidan och kyrkans skyddshelgon Olof den helige på södra sidan, visar på kyrkans betydelse som vallfartskyrka.

I 1600-talskläder
Läktarbarriären har målningar från 1600-talet föreställande bibliska gestalter klädda i 1600-talskläder. Dopfunten i kalksten donerades 1698 av kapten Treffenberg och hans fru. Mässingskålen till dopfunten bär årtalet 1637, men är tillverkad i Nürnberg ca 1520. Framme i koret, på södra sidan, finns en nisch med målningar från 1600-talet. 

Rokoko
Nuvarande altaruppsättning tillkom 1708 och altarringen 1778. Den nya predikstolen utformades i rokoko 1781 av bildhuggaren Johan Edler d ä.

1800- och 1900-tal
En brand 1898 förstörde de dekorativa väggmålningarna från 1600-talet. Alla inventarier kunde dock räddas. Kyrkan återuppbyggdes efter branden, men det var först 1930 som kyrkans interiör fick det utseende som den har idag.

Nutid
1985 försågs kyrkan med en brudkammare vid vapenhusets norra mur. Där finns en bildväv komponerad och vävd av Kerstin Bränngård.

Votivskeppet

I taket hänger ett Votivskepp.  Votiv kommer från latinet och betyder löfte om en gåva. Ofta handlade det om ett löfte till Gud, att om jag klarar mig ur denna svårighet, så skall jag skänka en gåva till min hembygds kyrka. Votivskeppet har blivit en symbol för räddning. Kyrkan liknas vid  ett skepp som seglar genom denna världen. Gud är den som styr skeppet, de troende är besättningsmännen. Masten är korset, seglet är tron, och drivkraften är Anden. Så seglar kyrkan in i paradiset och det eviga livets hamn. Votivskeppets stäv skall vara vänd mot altaret.

Orgeln

Den första orgeln byggd av orgelbyggaren Johan Gustaf Ek från Torp i Medelpad invigdes 1857. Den har ombyggts flera gånger, senast 1951 av den danska orgelbyggarfirman Marcussen & Son. Orgeln har 27 stämmor och 1 772 pipor.

Birgittaklockan

Klockstapeln med dess säregna form, som är typisk för Jämtland, uppfördes 1754 och är ett verk av Pehr Olofsson från Dillne i Oviken. Storklockan, den s.k. Birgittaklockan, är från 1300-talet och göts i Stockholm att döma av ett klockgjutarmärke på klockan. Enligt en gammal tradition sägs den heliga Birgitta ha passerat genom Frösön på sin pilgrimsfärd till Olav den Heliges grav i Trondheim. Lillklockan är daterad till 1700-talet, omgjuten 1749.

Kuriosa 1
Tysta kulturarv - de vita korsen

Berättelse av Cristina Agdler

På kyrkogården vid Frösö kyrka finns en grupp vita träkors och fyra stenar med namn. Det är 27 gravplatser för 27 män, krigsfångar och flyktingar från Jugoslavien, Polen, Finland och Estland, som dog i tuberkulos på Frösö Beredskapssjukhus och Sollidens sanatorium i Östersund under åren 1945-1948.

Under andra världskriget hade ett stort antal krigsfångar från Jugoslavien transporterats till arbetsläger i Nordnorge. Av dem som överlevt kyla och tortyr, var många sjuka i framförallt tuberkulos. Bristen på livsmedel och på sjukvårdsplatser efter krigsslutet var grunden till att kontakt med Sverige togs. Genom Röda Korsets försorg fick 100 jugoslaver komma med tåg till Frösön och Östersund för vård. Ytterligare en grupp om 72 tbc-sjuka och undernärda flyktingar kom från Östeuropa med hjälp av de vita bussarna och mottogs på Frösö Beredskapssjukhus. Den sista gruppen tbc-sjuka flyktingar, ett 30-tal balter och finnar, kom i februari 1946 till Frösön.

Ingeborg Lindgren, arbetade som sjuksköterska och husmor vid Beredskapssjukhuset vid Frösö sjukhus och Ebba Johansson var verksam som rödakorssyster i Östersund. Deras efterlämnade album med bilder och tidningsurklipp från tiden 1945-1946 ger en bild av hur de tbc-sjuka jugoslaverna, polackerna och balterna levde på Frösö Beredskapssjukhus.

Några av de tidigare krigsfångarna var friska och kunde hjälpa till i verksamheten på sjukhuset, bland annat som kockar. Det skapades trots hemska upplevelser och sjukdomar en positiv känsla och en god sammanhållning och det berättas om de jugoslaviska partisanernas konserter i Östersund och Sveg.

De flesta krigsfångarna överlevde och fick efter tre månaders vård på Frösön börja sin resa hem, först med sjuktåg och sedan med båt. Men några dog och begravdes på Frösö kyrkogård där gravplatsen utmärktes med ett enkelt träkors tillverkat i Frösö sjukhus snickeriverkstad.

De vita korsen på kyrkogården står där till minne av flyktingar från Östeuropa som inte klarade av de sjukdomar och skador som kriget vållat dem och vittnar om den tid då frösöborna fick räcka ut en hjälpande hand åt människor i nöd.

Kuriosa 2
Västerhus Kapell

På Västerhus på Frösön fanns redan på 1000-talet ett kapell. Platsen ligger i dag inom flygplatsens område och kapellets form är markerad med några stenhällar. Kapellruinen och kyrkogården undersöktes av arkeologer på 1940- och 50-talen. De sammanlagt 364 gravarna gav många intressanta upplysningar om den medeltida befolkningen. Genom gravarnas placering kunde arkeologerna också visa att Västerhus kapell först varit en liten träkyrka, som under 1100-talet ersatts med en kyrka av sten på samma plats. Stenkyrkan var en liten romansk kyrka med långhus, kor och en projekterad men aldrig färdigbyggd absid samt ett västtorn. Troligen upphörde Västerhus kapell att fungera som kyrka under 1300-talet.