Lyssna

Kyrkobyggnaden

Fresta kyrka är rest i en runstensrik trakt. Inte mindre än femton runstenar, hela eller i fragment, finns bevarade i murverket eller uppställda på kyrkogården. Den sedan 1600-talet kända Jarlabankestenen står vid den östra kyrkogårdsmuren.

Snabba fakta

Altaruppsatsen

Foto: Mimmi Kilander


Kyrkans altaruppsats skänktes vid restaureringen 1776 av Carl de Geer och hans hustru Catharina Charlotta Ribbing. Den består av en oljemålning i bred ram i gustaviansk stil föreställande keruber som svävar över en stad, tillbedjande korset. Framför detta står ett förgyllt träkors med en törnekrona och på var sida en urna, under vilken de Geers och Ribbings vapen är placerade.

Predikstolen

Vägghängd predikostol med baldakin-tak. Grå med förgyllda dekorationer.

Den används då och då men oftast framförs predikan numera från golvet.

Foto: Mimmi Kilander

Predikstolen i gustaviansk stil är från 1776 med skulpterade förgyllda ornament. På trappans mittfält finns ett alliansvapen (De Geers och Ribbings). Det allseende ögat är en symbol som visar ett öga som omges av solstrålar, ofta innesluten i en triangel. Det allseende ögat brukar ofta tolkas som en symbol för Guds öga som vakar över mänskligheten.

Dopfunten

Massiv dopfunt i sten. Intill står ett stort ljus.

Här har skett många dop sedan 1200-talet.

Foto: Mimmi Kilander

dopfunten
Dopfunten av sandsten är från 1200-talets förra hälft och är tillsammans med processionskrucifixet kyrkans äldsta föremål. Mycket talar för att Heliga Birgitta kan vara döpt i denna dopfunt. 1776 flyttades den ut ur kyrkan och glömdes bort tills den upptäcktes som blomsterurna på Odenslunda gård och 1906 återfördes till kyrkan. Ett mässingsbäcken från 1934 är placerat i funten.

Nattvardsbänken

En grå bänk med text på latin målat i svart.

Nattvardsbänken från 1620 skänktes av kyrkoherden Aschaneus.

Foto: Mimmi Kilander

Nattvardsbänken från omkring 1620 och skänkt av Martin Aschaneus, kyrkoherde i Fresta och Hammarby 1620-1641.

Vad står det på bänken?

Bänken är prydd med korta sentenser där nattvarden kopplas samman med liknelsen om bröllopfesten i Matteusevangeliets 22:a kapitel.
Sammanfattning:

  • På ovansidan: ”Kristi församling. Gör mig till en måltidsgäst, Kristus, som är värdig ditt måltidsbord.”

  • Till vänster på sargen framtill: ”Kom till bröllopsfesten, allt är förberett”

  • Till höger på sargen framtill: ”Ät och drick till minne av mig”

Triumfkrucifixet

Kristusskulpturen är från 1400-talets senare del. Korset är mer sentida.

Foto: Mimmi Kilander

Triumfkrucifix av björk i triumfbågen mellan koret och långhuset. Krucifixet, som härrör från 1400-talets slut, har haft lite olika placeringar i kyrkan.1934 fästes det på ett nygjort kors och fick då också sin nuvarande placering.

Altarskåpet

Jungfu Maria i centrum "omgiven av den heliga släkten"

Altarskåpet i Fresta kyrka

Foto: Mimmi Kilander

På långhusets södra vägg sitter kyrkans medeltida altarskåp, tillverkat omkring 1470. I dess mitt syns madonnan, stående på månen och omgiven av en krans av solstrålar (Apokalyptiska madonnan). På madonnans båda sidor och i medaljongerna i skåpets nedre del framställs personer i den så kallade Heliga släkten, ett motiv som var omtyckt under senmedeltiden.

Processionskrucifix

Foto: Mimmi Kilander

Processionskrucifix i lind eller al. Troligen från 1200-talets början. Krucifixet är placerat på ett nygjort kors och hänger i sakristian. Törnekronan kan ursprungligen ha varit en kungakrona som skurits om. Även sidosåret kan ha tillkommit i efterhand. Den romanska stilen är främst representerad på Gotland.

Den första kyrkan i Fresta var antagligen av trä fram till 1200-talet, då det i stället byggdes en gråstenskyrka. I väggarna finns tretton runstenar inmurade. Koret och sakristian är uppförda i romansk byggnadsstil. Långhuset och ett sidovapenhus tillkom på 1400-talet. Detta vapenhus blev senare borttaget. Något torn fanns inte. Klockorna hängde i en stapel av trä ett stycke från kyrkan där det tidigare församlingshemmet ligger. År 1776 genomfördes en omfattande restaurering, då även det nuvarande klocktornet tillkom.

Den gamla dopfunten av sten och det lilla processionskrucifixet av lind eller al från 1200-talets första hälft finns ännu bevarade i kyrkan. Krucifixet är format i romansk stramhet, men saknar sitt ursprungliga kors.

Figurmålningarna på väggarna har tillkommit vid 1400-talets mitt och kan identifieras med den sk. Strängnässkolan. Strängnäs domkyrka anses vara dess huvudmonument. På östra väggen inleder inleder aposteln Petrus med sin nyckel den apostoliska trosbekännelsen och på samma vägg avslutar aposteln Paulus trosbekännelsen med orden: ”…och ett evigt liv. Amen”.

Det senmedeltida altarskåpet från omkring 1470 är inte placerat på sin ursprungliga plats på högaltaret eller ett sidoaltare utan hänger på kyrkans sydvägg. Det har länge ansetts vara ett nordtyskt arbete men kan också vara tillverkat i Mälardalen. På utsidan av altarskåpets vänstra flygeldörr återfinns bland annat Gregorii mässa, där Kristus uppenbarar sig på altaret för påven Gregorius, en av de fyra latinska kyrkofäderna. 

En ny orgel, tillverkad av Christensen & Söner från Danmark invigdes 1982. Samma företag har också installerat en mindre kororgel i kyrkan. (Kororgeln flyttades till Bollstanäs församlingshem 2022)

I Fresta kyrka har sedan 1788 funnits en gammal barockorgel. Denna orgel restaurerades år 2001 och är sedan dess i spelbart skick, återinvigd och tagen i bruk. I samband med restaureringen har den av tillgänglig expertis bedömts vara tillverkad 1697 istället för år 1720, som tidigare antagits.