Syftet med att trygghetsvandra är att vara en vuxen förebild och att vara ett medmänskligt stöd, att se och synas, prata med ungdomar och vara en närvarande vuxen. Gigi Cederholm är samordnare för trygghetsvandrarna i Trollhättans stad. Konceptet har funnits i 13 år och idag har de ca 60 ideella som trygghetsvandrar.
– Vi är inga poliser, det är helt frivilligt och ideellt. Vi brukar säga att trygghetsvandrare är människor med extra stort hjärta, säger Gigi Cederholm.
Trollhättans stad satsar mycket på tryggheten i kommunen. De har ett samverkansavtal med polisen sedan 2010 och genomför regelbundet trygghetsronder. Med hjälp av bland annat ungdomar kartlägger kommunen olika områden i staden som är otrygga och gör upp en plan vad det behöver göras för åtgärder där. Kommunen lägger även resurser och personal för att samordna trygghetsvandrarna.
Går flera tillsammans
För att bli trygghetsvandrare behöver man vara minst 18 år, men gärna äldre än så. Alla går en utbildning innan de påbörjar sitt uppdrag där de bland annat lär hur man kan agera och hantera besvärliga situationer, samt att släcka bränder. Alla trygghetsvandrare är försäkrade och när man är ute så bär alla en orange väst och man går alltid tillsammans minst två och två. Efter avslutad vandring rapporterar trygghetsvandrarna i en sluten facebookgrupp.
– Har man trygghetsvästen på sig så får man åka gratis på bussen till och från en trygghetsvandring och både chaufförer och passagerare tycker det är positivt att vi syns på bussarna eftersom det ibland är stökigt på där, säger Gigi Cederholm.
Hur ofta trygghetsvandrarna i Trollhättan är ute kan variera. Allt ifrån en gång i månaden till varje dag. År 2021 gjordes 145 trygghetsvandringar i kommunen och hittills i år (april 2022) har 30 vandringar genomförts.
– Det är bra att trygghetsvandra i den stadsdel där man själv bor. Då är lokalkännedomen god och man känner flera av dem man möter. Vi ser en väldig kraft i att mammor är ute och trygghetsvandrar för det inger en viss respekt hos ungdomarna att det är någons mamma, säger Gigi Cederholm.
Välkomna på fritidsgårdarna
Platser som är bra för trygghetsvandrare att besöka är parker, lekplatser, skolor, fritidsgårdar, resecentrum och affärscentrum. På fritidsgårdarna har närvaron varit hög och där är trygghetsvandrare alltid välkomna. Samtidigt påpekar Victor Prästbacka, kommunpolis som jobbar med brottsförebyggande arbete, att det är ännu viktigare att finnas där andra vuxna inte finns.
– Det ligger i ungdomars natur att söka till sammanhang där det inte finns andra vuxna, men det är viktigt att det är tryggt. Därför är det bra att trygghetsvandrarna finns där, säger han.
Svenska kyrkan i Trollhättan har några anställda som utbildat sig till trygghetsvandrare och kommunpolisen Viktor Prästbacka säger att kyrkan kan bli en bra samordnare för trygghetsvandrare i kommuner som inte har någon liknande verksamhet.
Trygg zon
Meyran Muqtar Aadle är ideell trygghetsvandrare och hon berättar att hon ofta bemöts med nyfikenhet när hon är ute på kvällarna.
– Många ser våra västar och är nyfikna på vilka vi är och vad vi gör. När jag berättar så blir de väldigt glada och tycker det är bra att vi är ute och trygghetsvandrar, säger hon.
Trygghetsvandrare ska aldrig gå in och ingripa i farliga eller osäkra situationer. De ska sätta sin egen säkerhet främst, men det är väldigt sällan det sker några incidenter.
– Vi har aldrig blivit vittnen till ett brott. Det sker i regel aldrig några brott i närheten av trygghetsvandrare och det är det som är meningen. Att det är en trygg zon runt trygghetsvandrare, säger Victor Prästbacka.
Maryan Muqtar Aadle instämmer och säger att hon ibland kan vara rädd för att vara ute själv på kvällarna, men inte när hon trygghetsvandrar.
– När vi är ute är vi många trygghetsvandrare tillsammans så då är jag aldrig rädd.
Text: Linn Heiel Ekeborg, Sensus